förelåg, exempelvis när en dömd i dålig kroppskondition skulle få strafflättnad. Över huvud taget är det påfallande hur frågor om verkställighet – både dess längd och innehåll – betraktades som rent administrativa angelägenheter. Det är från den utgångspunkten inte överraskande att bestämmelser om fångars behandling överläts på Kommerskollegium, eftersom många frihetsberövade överfördes till olika statliga arbetsinrättningar, som stod under kollegiets uppsikt. I september 1724gavs för övrigt “Publication angående lättingars och tienstlösa personers antagande i det här i Staden inrättade Rasp- och Spinhuset” där det aktuella klientelet beskrevs.273 Långholmen kan tjäna som konkret exempel, såsom landets största fängelse omfattande ett flertal byggnader för fängsligt förvar.274 Här hade det administrativa arbetet under frihetstiden handlagts av Riksens ständers manufaktur- och handelsdeputation innan Kommerskollegium tog över verksamheten. Det fanns således statsekonomiska intressen att använda frihetsstraff i form av tvångsarbete i stället för mer affliktiva straffarter.275 Fängelse användes inte sällan för böter som förvandlingsstraff och omtalas i 1734års lag som enkelt fängelse eller fängelse på vatten och bröd, arbete vid slott eller fästning etc. Det fanns härigenom en flytande gräns mellan fängelse i strikt mening och straffarbete276: Det är slående hur starkt tvångsarbetsmomentet faktiskt var vid straffarbete.278 Det hade visserligen funnits inslag av merkantila intressen redan de l i 93 f äng e l s e st ra f far b ete a) enskilt fängelse eller fängelse som alternativt straff för exempelvis tjänstehjons uppstudsighet mot husbonde. b) fängelse eller konungs häkte vid vatten och bröd, även förenat med arbete vid kronans fästning eller smedja.277 a) allmänt arbete, exempelvis för fosters läggande å lönn. b) arbete vid konungens slott och fästning, under konungens häkte eller vid kronans fästning eller smedja. 273 Stockholms rådhus den 12 december 1724, Kongl.Tryckeriet, Modée bd 1 Sthlm. 274 Rudstedt, 1972. Långholmen uppfördes perioden 1874-1881. 275 Särskilda straff i 1734 års lag, exempelvis ämbetsbrott, innehöll även fängelse och straffarbete i straffsatsen. 276 Förhållandet mellan böter och fängelse reglerades i StrB5:4. Olin, 1934, s. 860. 277 MB7:1. 278 Straffarbete benämndes “arbete vid konungens fästning eller smidia” och “konungens hächte”. MB XLkap. 3§ (1780) även “arbete vid kronones fästning”,“arbete vid
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=