som ett led i sitt interna botsystem. Det är således först i samband med att den kyrkliga organisationen fått permanent form under 1200-talet och ett kyrkligt domstolssystem trätt i verksamhet som frihetsberövande påföljder kunde börja användas mer metodiskt. Därefter komden andra brytpunkten, som innebar att den världsliga rätten och särskilt kungamakten började använda frihetsberövanden som alternativ till andra, mer affliktiva straffarter med karaktär av förvaring i avvaktan på rättegång eller straffexekution.Under 1600-talet och än mer under följande sekel förskjuts accenten för frihetsstraffens karaktär från passiv förvaring till tvångsarbete. Den tredje brytpunkten inträffade vid 1700-talets slut, då fängelsestraffet började brukas till mer än förvaring och med klar ändamålsbestämning. Det stärkte frihetsstraffens ställning på kroppsstraffens bekostnad, om än dåtidens fängelser i huvudsak fungerade som gemensamma förvaringsplatser för såväl kriminellt belastade som socialt missanpassade individer. Under 1800-talet skedde en märkbar förändring när anstaltsväsendet omdanades genom cellfängelsernas tillkomst, vilket markerade den fjärde brytpunkten. Följden blev att straffverkställighetens former ingående utvärderades. Den femte brytpunkteninleddes under 1900-talet. Fokus fästes nu starkare än tidigare på de intagnas behandling och återanpassning, som betecknades som fångvårdens primära mål, medan straffet som sådant sköts i bakgrunden som sekundärt. Därmed är vi framme vid1945årsVL med dess starka framhävande av just det sociala rehabiliteringsmomentet. Kyrkans rättsordning, den kanoniska rätten, tillämpade frihetsberövanden för att straffa vissa andliga brott och förseelser. Huvudsyftet med denna isolering var att låta de felande göra bot i avskildhet och frihetsstraffen syftade till att återföra dem till kyrkans gemenskap, i en tidig form av individualprevention. Kyrkans botsystem, med dess frihetsberövande åtgärder, blev utgångspunkten för de världsliga frihetsstraffen. Detta tidiga andliga rättssystem innehöll delar som blev avgörande för det moderna frihetsstraffets framväxt, i första hand att straffrätten skulle ses som tillde l i 87 4.2 ky r kan s botgöre l s e : de n f ör sta b ryt p unk te n i f äng e l s e st ra f f et s utve ck l i ng 4.2.1 Kyrkans och kungens fångar 4.2.1.1“Fängslande i slott och kloster ”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=