Varianter av “fängsligt förvar”har använts från äldsta tid med olika syften och skilda förhållningssätt till frihetsberövandet. Problemet är att man i forskningen inte kunnat enas om den rätta tidpunkten för fängelsestraffets genombrott. Forskarnas slutsatser sträcker sig ofta från stormaktstiden fram till den gustavianska tiden beroende på deras angreppssätt och föremål för undersökningen. Kriminologen Hanns von Hofer har i sin avhandling (1993) analyserat fängelsets uppkomst, och framhåller att systemets långa förhistoria till trots den egentliga introduktionen av denna “importprodukt” skedde i Sverige vid 1800-talets början.240 Slutsatsen står i strid med uppfattningen hos bland andra Henrik Munktell, Erik Anners och Göran Inger, som menar att frihetsstraffet spelade en dominerande roll redan i 1734 års lag. Även vissa forskare, där Pieter Spierenburg kan nämnas mot bakgrund av sin mentalitetshistoriska tradition, hävdar att fängelsesystemet etablerades före upplysningstiden.241 von Hofer hävdar mot detta att frihetsstraffet hade en undanskymd roll vid denna period.242 Han underbygger sin ståndpunkt med att sammanställa äldre doktriner rörande frihetsstraff och hänvisar till att man kan se en kvantitativ ökning av fångarnas antal först från1790-talet.243 von Hofer understryker att han har som utgångspunkt att studera fängelsets uppkomst ur ett rättssociologiskt perspektiv.244 Med frihetsstraff avser han en självständig straffpåföljd: rättsligt, faktiskt och byggnadsmässigt.245 Frihetsstraffets introduktion sker, enligt detta synsätt, genom avvägningar av politiska aktörer i landet.246 Han ser två definitionsproblem som avgörande l i 85 4. Frihetsstraffens utveckling fram till välfärdsstatens epok 4.1 f em b ryt p unk te r s om l e dde f ram t i l l b e handl i ng stanke n 240 v. Hofer, 1993, s. 9. 241 Spierenburg,The spectacle of suffering. Executions and the evolution of repression: from a preindustrial metropolis to the European experience, Cambridge 1984. Se Sundin, 1992, s. 453. 242 v. Hofer, 1993, s. 37. 243 A.a. s. 44. 244 A.a. s. 7. Historiska fallstudier eller fängelset som socialt institut nämns som alternativa studieobjekt, även om en “blandform” framhålls som vanlig i praktiken. 245 A.a. s. 36. 246 A.a. s. 31-33.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=