de l i 83 svenska, såtillvida att försöksverksamheten med de nordamerikanska fängelsesystemen ledde till en kombination av de två isoleringssystemen.234 Försöken att skapa en ny strafflag i Danmark misslyckades, trots åtskilliga ansträngningar, och kunde förverkligas först 1866. Den hade receptiva inslag från den bayerska strafflagen liksom från Code pénal. Diskussionen om att utveckla innehållet i straffverkställigheten genom förbättringar för de intagna försiggick, inte minst i den danska kriminalistföreningen kring sekelskiftet (1899). Den straffrättsliga utvecklingen uppvisade åtskilliga likheter i huvuddragen och professor Carl Torp gjorde en översyn av betänkandet till SL och avlämnade 1917betänkande till strafflagsrevision.Torps ställning och uppgift motsvarade på flera sättThyréns i Sverige.235 Först det tredje förslaget blev antaget av folketinget till SL år 1930. I lagen utvecklades ett flertal skilda frihetsberövande straffarter som ställde organisatoriska krav på institutionsväsendet.236 De vanliga frihetsstraffen i Norge var vid 1800-talets början fästningsstraff och tukthusstraff. Beslut om samverkan mellan de svenska och norska lagkommittéerna fördes fram på 1820-talet för att utveckla gemensamma huvuddrag i kriminallagarna.237 Det fanns konformitet i verkställighetsregleringen eftersom “Beretning om Beskaffenheden af Norges Strafanstalter og Fangepleie” och “Betaenkning og Indstilling om en Reform i begge, efter fremmede Staters Mønster”, innebar att fångvårdssystemet byggdes upp utifrån Philadelphiamodellen. Det fanns likartade problem som i Sverige med tillämpningen av denna modell och de dåliga anstaltsmiljöerna med gemensamma lokaliteter skulle byggas bort. Den norska strafflagen “Lov angaaende Forbrydelser” trädde i kraft år 1842, även den influerad av den bayerska strafflagen och Code pénal. Straffarbete och fängelse blev de allmänna frihetsberövande straffarterna i strafflagen.Anstaltsväsendet utformades parallellt med svenskt mönster genom att cellfängelser byggdes på flera platser i Norge.“Lov om Fængselsvæsendet” 1857 reglerade utformningen av verkställigheten.238 1886 infördes progressivsystemet. En ny norsk lagstiftning om fängelseväsendet och tvångsarbete kom1903, tre år före den svenska verkställighetslagen. 234 A.a. s. 34. 235 Björne, 2002, s. 377-378. 236 Rømer, 1969, s. 38. 237 Förslagen ledde ej fram till en enhetlig kriminallag, men senare lag visade överensstämmelse med förslaget. 238 Häthén, 1990, s. 107 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=