de l i 71 som betecknades som alkoholister, lättjefulla etc., från kriminella.173 Förslaget visade, vid sidan av influenser från tidens moderna psykologi, på direkt inflytande från Enrico Ferri.174 Den kriminalvetenskapliga teoribildningen närmade sig i slutet av1800talet den sociala verkligheten tydligare än tidigare.Den moderna eller sociologiska skolan var samtida med den positiva skolan och hade sitt främsta fäste i Tyskland. Straffets uppgift var enligt denna åskådning att bekämpa kriminalitet som socialt fenomen. Även här förkastades vedergällning som påföljd och i stället poängterades att straffets syfte var både allmän- och individualpreventivt. Kriminalpolitiken var ett betydande verktyg för den moderna skolan.175 Den tyske straffrättsprofessorn Franz von Liszt tog år 1882 avstånd från den klassiska straffrättsskolan, genom det så kallade Marburgprogrammet.176 Han bildade sju år senare tillsammans med andra penologer Die Internationale KriminalistischeVereinigung som vetenskapligt diskussionsforum. von Liszt inriktade sig specifikt på brottslingars individualitet och kunde som resultat presentera en indelning av dem i tre kategorier, men även speciella åtgärder för andra kategorier av brottslingar som ungdomar. Den första kategorin av förbättringsbara brottslingar skulle behandlas med långa fängelsestraff som syftade till social disciplinering och arbetsfostran.Tillfällighetsförbrytarna å andra sidan skulle avskräckas och varnas, företrädesvis med andra sanktioner än korta frihetsstraff. De notoriska brottslingarna slutligen krävde en strafform genom vilken de oskadliggjordes. von Liszt hävdade att korta frihetsstraff var meningslösa och borde omvandlas till böter. Denna syn bottnar i tanken att teorierna betraktas som en förmedling för att förena flera olika straffändamål.177 I Sverige publicerade lundaprofessorn Johan C.W. Thyrén sitt verk “Straffrättens allmänna grunder”, som på flera områden innehåller ett likartat sätt att tillrättaföra kriminella.Thyrén drev dock inte en så radikalt utformad linje som von Liszt.178 Det var med förebyggande stödåtinte efter Mussolinis maktövertagande 1922. Ferris tankar fick dock genomslag i Mexiko 1929, Kuba 1936 och Argentina 1937. 173 RA, SLB33:5. Svenska fångvårdssällskapet den 20 maj 1944. 174 Betydande var även Raffaele Garofalos arbete “Criminologia” från 1885. 175 Häthén, 1990, s. 123. 176 Häthén, 1990, s. 72 f.Anners, 1983, s. 154-155. 177 Inger, 1983, s. 238. 178 Se Häthén, 1990, s.167, 184-185, s.171 ff.Thyrén fick en roll som kan tyckas framstå 2.3.2 Den sociologiska skolan
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=