f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 62 Motiven som legat till grund för frihetsstraffet har skiftat och en entydig förklaring till fängelsestraffets utveckling har forskningen hittills inte kunnat presentera. På ett grundläggande plan hänger naturligtvis fängelsestraffets utveckling samman med allmänna samhällsförändringar av både ekonomisk, teologisk, social och politisk art.134 Fängelse som institution har bestått, men de rättsliga och politiska motiveringarna för dess existens har skiftat.Michel Foucault har uttryckt detta på följande kortfattade och pregnanta sätt: Frågan blir då hur detta myller av projekt, ändringsförslag, experiment, teoretiska framställningar, vittnesbörd och undersökningar ser ut. Att fängelset som institution omgivits av “ordrika debatter och mycken nit” behöver det inte råda så stor tvekan om, och det är givet att vi inte heller kan gå alltför detaljerat in på samtliga områden av kriminellas behandling. För att förstå den svenska välfärdsstatens behandlingsideologi granskar vi här fängelset i en övergripande historisk kontext. Framställningen fokuseras på utvecklingen från 1600-talets naturrättsliga tanke134 Mathiesen, 1985, s. 63 f. 135 Foucault, 1993, s. 274. 2 . 1 i nl e dande ord om s ve n sk f ångvå rd i i nte rnat i one l lt p e r s p e k t i v 2 . Ledande straffrättsprinciper under tvåhundra år “Man bör inte betrakta fängelset som en stillastående institution som då och då skakats av olika reformvågor. ’Fängelseteorin’ har utgjort en ständig bruksanvisning snarare än bara en tillfällig kritik – den har varit ett av villkoren för att det skulle fungera. Fängelset har ingått i ett aktivt fält där det myllrat av projekt, ändringsförslag, experiment, teoretiska framställningar, vittnesbörd och undersökningar. Fängelset som institution har omgivits av ordrika debatter och mycken nit.”135
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=