i nl e dn i ng 59 upptas utvalda brytpunkter i behandlingstankens idéhistoria fram till välfärdsstatens epok. Del II utgör tre studier om behandlingstanken, som representeras av rättsvetenskaparen, lagstiftaren och verkställaren. Den första delstudien omFångvårdsreform som social ingenjörskonst inpassar ämnet i den välfärdsstatliga ramen, genom vilken förutsättningarna för 1945 års verkställighetslag i stort sett blir givna. I kapitel 5granskas de kriminalpolitiska och rättsvetenskapliga ingenjörernas roll vid reformarbetet. I den andra delstudien undersöks lagstiftningsarbetet bakom1945 års verkställighetslag. Här genomförs en ingående granskning av lagstiftningens tillkomsthistoria med tonvikt på den individualpreventiva behandlingsmodellens bakomliggande lagmotiv 1930-1950. Konsekvenserna av lagstiftningsarbetet i vad som illustreras som byggandet av en folkhemsanstalt ges i kapitel 7. I den tredje delstudien undersöks i vilken mån verkställighetslagens ledande principer faktiskt materialiserades inom fångvårdsväsendet. Undersökningen bygger på en empirisk studie av 1938 års centrala klientregister fram till dess reformen fått laga kraft.Varje delstudie kan läsas fristående och avslutas med en summering. Del III består av en utvärdering och en konklusion. I kapitel 9används underlaget för en tänkt idealbild i relation till utvecklingen av verkställigheten i praktiken, för att svara på om det förelåg en verklighetsklyfta mellan lagstiftningens ideologi gällande avsikterna att resocialisera de intagna och den faktiska implementeringen i praktiken. I kapitel 10sker en avslutande diskussion om behandlingstanken i svensk rättstradition, som även inkluderar en kort reflektion över den individualpreventiva behandlingsmodellen under 1900-talets senare hälft. En engelsk sammanfattning konkluderar avhandlingen. d f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e Ann-Christine Petersson Hjelm
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=