samhället. Även här har Hanns von Hofer bidragit genom sin sammanställning av historisk kriminalstatistik1750-1982(1984).Arbetet tyder på att teorier om kriminalitetens utveckling inte sällan strider mot lagstiftarens åtgärder inom fängelseväsendets område. Förutsättningarna för fångvården förändras naturligtvis när normer och värderingar i samhället skiftar.120 Under de senaste decennierna har forskare avvisat förklaringar om att fängelsets användande i ett land motsvarar brottsnivån. Likaså visar forskningen att olika samhällsstrukturer och olika metoder ger varierande resultat och skilda förklaringar till användning av frihetsstraff. Numera finns i forskningen en skepticism inför möjligheten att kunna bevisa samband mellan användning av fängelsestraff och faktisk brottsnivå.121 Andra har tagit fasta på samhällsekonomiska variabler för att belysa fångvården, men inte heller resultaten från denna typ av studier uppvisar en entydig bild.122 Fångvårdshistorien beskriver ofta ett samband mellan ett stigande antal personer utan försörjning och visade krafttag från statsmakternas sida att använda frihetsberövande åtgärder; detta kan inträffa även om det inte går att påvisa någon reell ökning av brottsligheten.Andrew Rutherfords studier av 1930-talets England visar till och med att antalet intagna på fängelserna minskade trots att arbetslösheten ökade.123 Thomas Mathiesen pekade på hur användandet av fängelsestraff är beroende av kriminalpolitiska signaler.124 Mathiesen genomförde i sin avhandling “The defence of the weak” (1965) en studie av norska behandlingsorienterade anstalter genom deltagande observation för att studera fångsamhället. Han pekade på de informella subkulturer som uppkommer i institutionella miljöer och hans viktigaste kritik var att personalen utesluts vid utformningen av verkställigheten, trots att de utgör anstalternas centrala resurs i fångarbetet.125 120 Hauge, 1990, s. 117, menade att konfliktperspektivet var konsekvensen av att lagstiftningen utgick från ett heterogent samhälle och det borgerliga idealet. 121 Stern, 1987, s. 264. 122 Rusche och Kirchheimer, 1939. I studien påvisade de sambandet mellan underskott på arbetskraft och framväxten av de stora anstalterna i 1600-talets Europa. 123 Rutherford, 1985 och 1986. 124 Mathiesen “The argument against building more prisons”, 1980-1985. Mathiesen, 1982, s. 45-46. Han menade att fängelset gallrade bort icke önskade individer från samhället, i stället för att myndigheterna hanterade verkliga fångvårdsproblem. Se Norman Bishop, Scandinavian Research Council for Criminology 1985. 125 Jfr Eskeland, 1988, för studie av rättssäkerhet. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 56
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=