i nl e dn i ng 53 Hägerström. Likaså menade Kinberg att samhällsanpassning av kriminella borde ske utifrån en rationell process, byggd på erfarenhet om de mest effektiva åtgärderna och med reaktionerna anpassade till de kriminellas egna förutsättningar. I detta sammanhang bör även Herman Lundborgs omfångsrika produktion i den kriminalvetenskapliga genren nämnas.99 Denna avhandling domineras av Karl Schlyter och den straffrättsliga utvecklingen efter 1930 från både praktisk och teoretisk utgångspunkt, där han spelade en avgörande roll i egenskap av framstående domare och lagstiftare. Lundaprofessorn Johan C.W.Thyrén spelade samma roll under 1900-talets andra och tredje decennium. I sitt stora arbete om principerna för en straffrättsreform diskuterar han till exempel straffets sociala uppgift. Thyréns insatser har ingående beskrivits av Christian Häthén, som trots all reverens för Thyréns insatser på vissa områden något modifierat hans betydelse.100 En biografi om Karl Schlyter har skrivits av Jan Olof Sundell, efter ingående kartläggning av Schlyters rikliga dokumentationer.101 På 1930-talet blirVilhelm Lundstedt Uppsalaskolans företrädare på den kriminalpolitiska och rättsvetenskapliga arenan. Lundstedts polemik med företrädare för den behandlingsivrande kriminalpolitiken framträder, i skuggan av Hägerström, i Max Lyles avhandling A call for scientific purity:Axel Hägerström’s critique of legal science. Dessutom har filosofer med inflytande på fångvården in i våra dagar studerats, främst Beccaria och hans arbete “Dei delitti e delle pene”.102 I svensk straffrättsvetenskap har, som tidigare framhållits, förvånansvärt litet intresse ägnats åt verkställighetsfrågorna, och det gäller i särskilt hög grad verkställighetens faktiska utformning och resultat. Det kan delvis förklaras med att den rättsvetenskapliga dogmatiken inte är användbar fullt ut för denna typ av forskning. Initiativet har därför, helt naturligt, funnits bland kriminologer, sociologer och historiker.103 En lättillgänglig 99 År 1913 utkom ett komplement till Lundborgs avhandling: “Medizinisch-biologische Familienforschungen innerhalb eines 2 232 köpfigen Bauerngeschlechtes in Schweden”.“The racial characters of the Swedish nation”, 1926. 100 Han utgav bland annat Straffrättens allmänna grunder, 1907, och Principerna för en strafflagsreform, 1910-1914. 101 Sundell, 1998. 102 Beccaria, i översättning, 1977. 103 Jfr exempelvis tillvägagångssättet i kapitel 8.4. 1.5.3 Fängelsesystemet och effekten av behandlingstanken
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=