i nl e dn i ng 51 ställningar sköt över ansvaret på staten mot slutet av perioden. Edman menar att tvångsåtgärder har definierats av historiskt föränderliga föreställningar om missbruket men att den faktiska behandlingen på anstalterna inte alltid förändrades i samma grad. I Mattias Tydéns avhandling: Från politik till praktik. De svenska steriliseringslagarna 1935-1975 blir socialpolitiken i stället ett instrument för att legitimera steriliseringar.89 Han framhäver enskilda aktörer på tre plan:1.politiker, forskare och samhällsdebattörer, 2. uttolkare av lagarna, såsom socialstyrelsen, 3. verkställare, såsom anstaltsledning och läkare, som drivande. Efter seklets inledande decennier avtog rashygieniska motiv till steriliseringar och ersattes från 1940-talet med social hänsyn. Flera kriminalpolitiska debatter gav eko i riksdagen.Den kanske mest betydande publikationen utarbetades i samverkan mellan Else Kleen,Torsten Eriksson, Gustav Jonsson och Per Nyström.90 Den fick genom debattörernas bredd och radikala förhållningssätt stort genomslag och färgade utformningen av verkställighetslagen. Författarinnan Else Kleen var även aktuell genom boken “Skyddshemmen” (1936) och “Med eller utan batong?” (1939), samt som ansvarig utgivare av boken “Gröna ön”, av före detta straffången Bruno Poukka. Floran av självbiografier tecknade av personer som varit fängslade eller arbetat inom fångvården utgör ytterligare en källa till kunskap om fångvårdens förhållanden.Vissa enskilda fängelser har ägnats egna monografier, av vilka den främsta torde vara fångvårdsdirektör Gunnar Rudstedts arbete om Långholmen.91 Rudstedt problematiserar den svenska fångvårdshistorien utifrån ett bredare perspektiv. Han påtalade att förhållandena för de intagna förbättrades från 1930-talet fram till reformen vad gällde materiella förmåner.92 Björn Horgby för diskussionen vidare och menar att det fanns skillnader mellan anstalter med vårdinriktad respektive behandlingsinriktad syn på verksamheten.Han drar slutsatsen att goda relationer mellan personal och intagna, bra mat och annat av vikt, som gjorde livet drägligt, också fanns vid institutioner präglade av vårdideologi, medan andra instanser i samhället skötte behandlingen som en sekundär fråga. Behandlingsan89 Tydén, 2002. 90 Kleen, m.fl., 1944. 91 Rudstedt, 1972. 92 A.a. s. 208. 1.5.2.2 Kriminalpolitiska röster
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=