en”, i likhet med fångvårdens aktörer.80 Av Runcis empiriska studie av 499 steriliseringsakter framgår att kriminalitet var en faktor som kunde leda till ingrepp, för övrigt den vanligaste orsaken till sterilisering bland män.81 Runcis diskussion om “objektiveringen” vid handläggningen av steriliseringsärenden företer likheter med klassificeringen i klientregistren.82 Betydelsen av att inlemma klientutlåtandena i en vetenskaplig språkdräkt är ytterligare en beröringspunkt, och enligt Runcis beteckning “förvetenskapligandet av den sociala omsorgen”.83 Roger Qvarsells gedigna arbete (1993) skildrar ingående hur psykiatrin och kriminalpolitiken växelvis påverkat utvecklingen. I boken granskas, enligt Qvarsells egna ord, främst den principiella diskursen. För att ge en mer fullständig bild hävdar han att man bör komplettera med “en socialhistorisk undersökning av kriminalpatienternas och de straffriförklarades historia”.84 Ett arbete som särskilt bör nämnas som bakgrundsmaterial och inspiration. I Mats Beronius studie av sociala och psykologiska undersökningars historia framgår att det under 1900-talet växte fram en vilja att kategorisera institutionsklientelet.85 Han menar att undersökningarna under 1900-talets första hälft ännu är pseudovetenskapliga mot bakgrund av syftet att resocialisera brottslingar.86 Detta, i kombination med den omfattande statistik som fanns över svenska medborgare, ledde fram till den så kallade moralstatistiken.Han pekar även på kriminalbiologin som faktor för att identifiera kriminella.87 I denna omarbetade upplaga konstateras att ett flertal avhandlingar på 2000-talet problematiserar socialstatens fostrande roll inom institutionsväsendet som en avräkning med1900-talet.Till dessa hör Johan Edmans avhandlingTorken:Tvångsvården av alkoholmissbrukare i Sverige 19401981.88 Han konstaterar att tvångsomhändertagna missbrukare skuldbelades som individer vid periodens början medan psykologiserande före80 Fångvårdsstyrelsen, socialbyrån, centrala klientregistret, s 13 ff. Hon använder ett maktteoretiskt perspektiv i sin studie och prövar bland annat om välfärdspolitiken omfattade den svenska befolkningen som helhet. 81 Fångvårdsstyrelsen, socialbyrån, centrala klientregistret, s. 117, 192. 82 Fångvårdsstyrelsen, socialbyrån, centrala klientregistret, s. 270, 273. 83 Fångvårdsstyrelsen, socialbyrån, centrala klientregistret, s. 258–259. 84 Qvarsell, 1993, s. 9. 85 Beronius, 1994, s 144. 86 Fångvårdsstyrelsen, socialbyrån, centrala klientregistret, s. 142. 87 Fångvårdsstyrelsen, socialbyrån, centrala klientregistret, s. 133. 88 Edman, 2004. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 50
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=