toriska verk under 1900-talets senare del ringa uppmärksamhet åt 1945 års reform, trots att kritiken mot behandlingsideologin stundtals blev skarp.72 Dit hör till exempel Stig Edlings och Göran Elwins kritik av Kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården (1972), även om boken i huvudsak var riktad mot lagstiftningsverksamhetens tillkortakommanden. En djupare förståelse av rättsordningen i äldre svensk straffrättstradition ges i Bo H Lindbergs gedigna avhandling från1992.73 Där granskas såväl rättsordningens filosofiska förutsättningar som brottstypernas uppbyggnad. Göran Ingers studie av institutet insättande på bekännelse ger även information om frihetsstraffets allmänna utveckling, även om bekännelsefångar formellt aldrig blev dömda för brott.74 Flera socialhistoriska studier av brottslingar och rättssystemets funktionssätt publicerades från slutet av 1980-talet.75 I centrum för denna forskning har bland annat historikern MarjaTaussi-Sjöberg stått. Hennes doktorsavhandling (1981) om brott och straff iVästernorrlands län åren 1861-1890bygger på ett omfattande demografiskt material för att studera betydelsen av samhällsförändringar för kriminalitetens utveckling och straffsystemets uppbyggnad och funktion. Hon har inte enbart kartlagt kriminalitets- och bestraffningsmönstren i detta län utan även gett en detaljerad bild av fångklientelet på länscellfängelset i Härnösand. I hennes arbeten lyftes också enskilda levnadsöden fram.76 Likaså har Björn Horgbys forskning, som särskilt belyser kvinnor på Norrköpings spinnhus, visat att det redan i äldre tid fanns svårigheter att omsätta reformbeslut inom anstaltsväsendet.77 Rolf Nygren behandlar i sin doktorsavhandling 1977 rättssäkerhetsoch kontrollfrågor inom krigsmakten under 1900-talets första decennier. Förändringarna skedde åtminstone delvis parallellt med reformeringen av den allmänna straffrätten och dess påföljdssystem. Parallellerna mellan det militära straffsystemet och det allmänna fängelseväsendet var mer än tillfälliga och formerna för den militära straffverkställigheten och disciplinförfaranden hade påfallande överensstämmelser med fångvårdens. Den omvittnat militära andan på anstalterna hade sin grund i att 72 A.a. s. 221.“behandlingsmyten”. 73 Lindberg, 1992. 74 Inger, 1976, s. 24, 28. 75 Taussi Sjöberg, 1981,Horgby,1986,Österberg och Lindström, 1988och Sundin, 1992. 76 Taussi-Sjöberg, 1986. 77 Horgby, 1990. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 48
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=