i nl e dn i ng 47 och fångvård. Den överordnade ambitionen med detta verk var att skapa kunskap om samhället såväl ur fångarnas perspektiv som ur ett övergripande socialhistoriskt perspektiv. De fann det avgörande att lyfta fram fängelsesystemet och dess funktion som en del i samhällets utveckling, såsom inkapacitering, avskräckning, hämnd och behandling. Den rättshistoriska forskningen om verkställighet av fängelsestraff i Sverige är begränsad.Några arbeten är skrivna av personer med anknytning till fångvården. Generaldirektören SigfridWieselgrens bok om fängelsesystemets ursprung och utveckling från slutet av 1800-talet är en ofta använd källa. Hans arbete innehåller komparativa inslag som bland annat visar på internationellt inflytande på svensk fångvård.66 Ytterligare bidrag i samma genre publicerades av Torsten Eriksson ett halvt sekel senare och även i detta arbete dras paralleller mellan svensk och utländsk fångvård.67 Andra arbeten som ger överblick över straffsystemets ideologi, teoribildning och tillämpning under första delen av1900-talet är Kriminologisk handbok. Om påföljderna för brott (1955), med Karl Schlyter som redaktör, där Hardy Göransson diskuterar behandlingstankens införande på fångvårdsanstalterna. Göransson såg resocialisering av fångar som ett utslag av folkhemstanken, även om dessa tankegångar inte framträdde i lika hög utsträckning i fängelserna som i det övriga samhällslivet.68 Han illustrerade den aktuella riksdags- och lagstiftningsdebatten med exempel från fångvårdsmiljön.69 Under tidigt 1970-tal presenterade Göran Elwin, Sten Heckscher och Alvar Nelson den aktuella situationen i fångvården.70 Den sammanfattning av avhandlingsresultatet som presenteras bygger på den trestegsmodell som Elwin, Heckscher och Nelson gav av individualbehandlingens introduktion i Sverige under 1900-talets första hälft.71 Enligt Elwin, Heckscher och Nelson initierades behandlingstanken särskilt genom inflytande från den sociologiska skolans tyska gren. De tre författarna tar sedan upp behandlingstanken under 1930-talet och försöken att differentiera och kategorisera fångarna. Behandlingstanken erkändes slutligen formellt i fångvården genom1945 års VL. Däremot ägnar straffrättshis66 Wieselgren, 1895. 67 Eriksson, 1967. 68 Göransson, 1955, s. 352. 69 A.a. s. 353. 70 Elwin, Heckscher och Nelson, 1971. Sveri, m.fl., 1966. Strahl, 1967. Bratholm, 1980. Schlyter 1955. 71 Elwin, m.fl., 1971, s. 68 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=