under verkställigheten inte blev föremål för utredning eller analys.61 I detta arbete upptas kvinnornas situation framför allt i delstudie tre. Den litteraturöversikt som här presenteras är medvetet begränsad, inte minst beträffande den omfattande internationella litteraturen om straffverkställighet. Avhandlingen har en tvärvetenskaplig prägel och är i delar inspirerad av sociologiska och kriminologiska framställningar.62 För att underlätta läsningen disponeras översikten utifrån tre teman: fångvårdsoch straffrättshistoria, välfärdsstat och kriminalpolitik samt fängelsesystemet och effekten av behandlingstanken.63 Den förmodligen mest kända av alla framställningar i dag om det moderna fängelsets uppkomst torde vara Michel Foucaults “Övervakning och straff – Fängelsets födelse”.Trots detta kan metodkritik riktas mot Foucaults arbete, särskilt hans användning av historiska källor, som alldeles för lätt överexploateras beträffande möjligheterna att göra trovärdiga generaliseringar. Utomnordisk litteratur nämns här bara i den mån den berör frågeställningar av betydelse för svenska förhållanden. Norval Morris har i åtskilliga arbeten studerat fängelsesystemet och uttryckt en kritisk inställning till fångvården. Han underströk dock fördelar med att bevara den rehabiliterande verksamheten, i meningen att återanpassa kriminella till samhällslivet, men utan element av tvång för dem som avtjänar fängelsestraff.64 Morris motsatte sig således legitimering av frihetsberövanden i behandlingssyfte. Legitimitet ges enligt Morris enbart utifrån principen att brottets allvar kräver en åtgärd motsvarande fängelse.65 I antologin “The Oxford History of the Prison” samlade redaktörerna Morris och Rothman (1995) flera ledande auktoriteter på forskning om fängelser 61 Petersson Hjelm, 1999. 62 Berman, 1983, s. 3 f. 63 I den första utgåvan redovisades forskningsläget avseende delstudie tre i direkt anslutning till den empiriska studien eftersom inläsning sker parallellt i grundad teori. Att urskilja några verk som mer framträdande är möjligt varför huvudsaklig litteratur återfinns i samband med genomgången av påföljdssystemet. Dock har övrig litteratur även bidragit till en ökad förståelse av arbetet som helhet och doktrin i denna utgåva har därför placerats i inledningen. 64 Morris, 1974, s. 13 f. 65 A.a. s. 78. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 46 1.5 l i t te raturöve r s i k t 1.5.1 Fångvårds- och straffrättshistoria
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=