i nl e dn i ng 45 plementering.56 I arbetet granskas inte själva effekternas utslag i samband med behandling under verkställigheten. I stället ska denna avhandling utgöra ett komplement till de återfallsstudier som har bedrivits inom kriminologiska, sociologiska och beteendevetenskapliga discipliner. Dessa studier avfärdar i hög utsträckning effekterna av1945års reform, huvudsakligen genom recidivforskning, och framhåller de begränsade resultat som uppnåtts med behandling. Föresatsen är att bredda denna forskning utifrån en straffrättshistorisk kontext. Frihetsberövande påföljder användes även inom andra behandlingsorienterade områden, som tvångsvård av missbrukare, tvångsarbete och viss lag om tvångsvård av barn.57 Dessa påföljder faller utanför ramen för detta arbete. Den svenska krigsmaktens befogenheter att ådöma militärer frihetsberövande straff uppvisade, som tidigare framhållits, tydlig överensstämmelse med de allmänna bestämmelserna i SL. Det finns flera paralleller inom den militära straffordningen, men en närmare granskning ligger utanför avhandlingens ram.58 Internationellt uppmärksammade problemställningar kring fångkultur, maktstruktur, etniska eller religiösa grupperingar samt övergrepp på intagna ägnas här ringa utrymme.59 Anledningen är främst att det källmaterial som studerats inte behandlar dessa frågor i större utsträckning. Det kan tolkas som att dessa företeelser varit mindre förekommande på svenska anstalter. Den främsta anledningen till detta var naturligtvis cellstraffet som förhindrade kontakt mellan de intagna. Det finns tecken som tyder på att situationen förmodligen ändrades efter 1945 års fångvårdsreform, även om detta är företeelser som sällan uppmärksammats under efterföljande årtionde. Kvinnor, som avtjänade fängelsestraff, hade en undanskymd roll och deras situation blev inte “fångvårdsfrågor” i högre utsträckning.60 Antalet kvinnor som avtjänat fängelsestraff har under historien varit konstant lågt, vilket borde vara en faktor värd att uppmärksamma. Det förhållandet tycks ha vänts till kvinnornas nackdel, såtillvida att deras situation 56 BRÅrapport, 1977, s. 177. 57 Lösdriverilagen, 1885. Lösdrivare hölls, enligt 9§, åtskilda från dem som ådömts brott i tvångsarbetsanstalter. Fångvården skildes på 1920-talet från denna uppgift. Jfr Kumlien, 1994. 58 Fångvårdsstatistiska uppgifter omfattar i vissa fall personer med militär anknytning. 59 Stern, 1987, s. 101, 253. Den anglo-amerikanska forskningen fokuserar ofta på den gruppering som sker i fängelser och som många gånger bygger på etnisk tillhörighet. 60 Horgby, 1990.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=