förövaren fick behandling för sin så kallade sjukdom eller psykologiska instabilitet som ett utslag av den välfärdsstatliga moderniteten.53 Målparagrafen spelar här en avgörande roll, men effekten av en övergripande paragraf är omdiskuterad. Paragrafen ger direktiv utan direkta styrmedel att omsätta i praktiskt handlande. På ett ideologiskt och psykologiskt plan tillskrivs den dock betydelse vid utformandet av det faktiska frihetsberövandet. Målparagrafen har sagts fylla ett så kallat moraliskt tomrum, där principiella värden som individualitet och humanitär hänsyn poängteras.54 Likaså gav den vägledning för personalen vid utformandet av den praktiska verkställigheten, såtillvida att övergripande målsättningar klarlades. Samtidigt kan målparagrafen angripas för att den skapar administrativt godtycke, då den lämnar vaga direktiv för fångbehandling. I centrum för detta forskningsprojekt står fängelsestraff och straffarbete, trots att 1945 års verkställighetslag tillämpades på dem dömda till ungdomsfängelse, förvaring och internering.55 Dessa påföljder omfattas av fler för studien adekvata rättsområden, som portalparagrafen, även om behandlingstanken inte fullt ut omfattade förvaring och internering, då dessa åtgärder också motiverades av inkapacitering för att förhindra fortsatt brottslighet. Förvaring var avsedd för vissa så kallade abnormförbrytare, internering för recidivister, vilkas prognos var negativ och där behandling ansågs föga resultatrik. Inom fångvården refererade man dessutom till denna grupp som“till vård utom anstalt dömda”. Dessa frihetsberövande åtgärder har inte undersökts, för att begränsa omfattningen av avhandlingen till enbart dem dömda till fängelse och straffarbete. Det har varit praktiskt genomförbart, eftersom det går att skilja ut straffarterna även i det empiriska materialet. Avsikten med denna avhandling är att studera svensk fångvård med syfte att kartlägga hur den individualpreventiva behandlingsmodellen präglat utvecklingen på skilda plan under reformens utformande och im53 Lundström-Roche, 1985, s. 10, ser “the medical model” som en ny filosofi i BrB. Se Bishop, 1975. 54 Se diskussionen om det moraliska tomrummet av majkommittén 1979. Stern, 1987, s. 226, 231, med hänvisning till “Prisons Board statements of the functions of prison department establishment”Report on the work of the prison department 1984-1985, HMSO, pp. 137, 138. 55 Internering blev den gemensamma benämningen på internering och förvaring i BrB. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 44 1.4.4 Avgränsning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=