under verkställigheten och avsikten var att dessa skulle ligga till grund för strävandena att rehabilitera och resocialisera de intagna inför frigivningen.27 Det är således personalens tolkning av verkställighetslagens målsättning som ligger till grund för studien, d.v.s. tolkningar av de fängslades behov sådant detta uppfattades av myndighetspersoner på central och lokal nivå. Metodologiskt kan säkert kritik riktas mot objektiviteten i detta källmaterial, men det ger trots allt en bild av de behandlingsåtgärder som faktiskt vidtogs gentemot de intagna under vistelsen på anstalterna. Möjligheten att återge en tillförlitlig bild av hur verkställigheten reformerades ökar å andra sidan eftersom systemet är relativt statiskt i ett slutet anstaltssystem, omgärdat av ett uttömmande regelverk. Studien är unik och bygger på ett rikt, outforskat och relevant material från centrala klientregistret. Då ingen tidigare studie av behandlingstankens implementering på institution finns att tillgå har ett induktivt förhållningssätt till data bedömts som metodologiskt framkomligt och studien är inspirerad av grundad teori. Detta förhållningssätt anses passa på ett fält som är relativt outforskat eller när man vill anlägga ett nytt perspektiv på området. I denna omarbetade utgåva har tillvägagångssättet utvecklats genom att Kathy Charmaz arbete bidragit till att fördjupa den vetenskapliga och metodologiska diskussionen, dels för att detta vetenskapliga förhållningssätt på centrala områden överensstämmer bättre med studien av centrala klientregistret, dels för att förtydliga och underlätta tillgängligheten av studien. I förhållande till den klassiska grundade teorin behandlas därför mer framträdande avvikelser i kapitel 8.Tillämpningen av grundad teori innebär att metoden redovisas stegvis under arbetets fortskridande. Metodologiskt är avsikten att grundad teori ska leda fram till teorigenerering. I del III sker utvärdering och konklusion där en modell utvecklas för detta ändamål. Problematiken med en eventuell verklighetsklyfta mellan teori och praktik kan inte besvaras enbart mot bakgrund av en traditionell juridisk metod utan här sker en vidare tolkning av den ideologiskt och faktiskt utformade rättsutvecklingen. Drivet till sin spets ifrågasätts således om den teoretiska ambitionen att implementera behandlingstanken verkligen var förenlig med de praktiska möjligheter som faktiskt fanns på fängelserna. 27 Jfr metodtillämpning i Marja Taussi Sjöbergs “Dufvans fångar” (1986), där hon relaterar lagstiftningen till den praktiska tillämpningen för att se hur fångvårdsidéerna i praktiken tillämpades på fängelserna. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 36
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=