f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 352 talet åter gick mot ett restriktivare förhållningssätt till kriminella under verkställigheten var denna rörelse internationell. Ett lands ekonomiska förhållanden inverkar i hög utsträckning på kriminalpolitiken. Den behandlingsinriktade ideologin betonades vid den fortgående översynen av fångvården i en allt stabilare välfärdsstat på 1950-talet.Välfärdsstatens ekonomiska villkor och allmänna standard utgjorde härigenom måttet för de svenska fängelsernas förbättrade villkor. När befolkningen fick höjd levnadsstandard blev det kriminalpolitiskt motiverat att även rusta upp fängelserna och vid landets ekonomiska tillbakagång blev likaledes en mer restriktiv kriminalpolitik aktuell.1121 Sverige gick snabbt från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Produktiviteten i landet blev samtidigt hög, ett tydligt tecken i tiden. Ledande kriminalvårdsmän framhävde industriarbete och dess positiva effekt på intagna.1122 Det moderna industrisamhället blev ledande för en återanpassning till folkhemmet. Även i dag ses innovativa förändringar i samhället som optimala lösningar på fångvårdsproblematiken. Den tekniska utvecklingen driver fram förändringar av traditionell fångförvaring på statliga institutioner, och morgondagens möjligheter till tekniska lösningar är snart här. Utvecklingen under förra seklet gör att traditionell institutionsvård kan ifrågasättas med nya argument, även om grova brottslingars samhällsfara ännu gör inkapacitering aktuell. I dag är den tekniska utvecklingen pådrivande i kriminalpolitiska sammanhang och utvecklingen på kriminalvårdens område är omvälvande, exempelvis när det gäller elektronisk övervakning i hemmet. Härigenom behöver den dömde inte fysiskt befinna sig på anstalt för att verkställa ett frihetsberövande.Vissa kritiker hävdar att exempelvis starka ekonomiska krafter tvingar fram en expansion av fängelsesystemet, som ett led i samhällsutvecklingen. Huruvida dessa får rätt lär framtiden snart utvisa – eftersom fångvården trots allt är en återspegling av samhället. 1121 SOU1993:76. Thomas Ekbom, m.fl. 1992, s. 305 framhåller också andra förklaringar och ser straffsystemet som en möjlighet för politikerna att visa handlingskraft. 1122 T. Eriksson, 1966. s. 78. 10.3.3.3 Kriminalvården – en återspegling av landets tekniska och ekonomiska förutsättningar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=