f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 350 Behandlingsmodellen har lång idéhistorisk tradition som reformatorerna byggde vidare på i 1945 års fångvårdsreform. Det blev synbart i Sverige under 1800-talet, när de tidsobestämda frihetsberövandena utformades som ett medel att uppfostra intagna genom skolning och arbetsträning.1112 Denna målgrupp förändrades sedan till att omfatta även klientelet inom fångvården. Folkhemmets ingenjörskonst beskrivs inte sällan i studien som ett medel att främja en befolkning befriad från vad som ansågs vara avvikande personer. Härigenom visas på en närhet till implementeringsförfarandet av steriliseringslagen och läran om eugenik. Det handlade om likartade tankegångar som vi mött när det gällde fångvården. Samhällsingenjörerna företog en “vetenskaplig” indelning av människor, i den allmänna kategoriseringsiver som rådde.De kriminalbiologiska indikationerna följdes sedan upp även genom arvshygieniska förfaranden, för att slutligen implementeras i anstalternas praktiska verksamhet. I steriliseringssammanhang gick man dock handgripligen ett steg längre i vad som rimligen kan kallas en samhällsanpassning.1113 Det kan konstateras att kvinnorna i fångvården haft en undanskymd roll vid utformningen av reformarbetet. Behandlingsideologins hela fokus har varit fäst vid de män som avtjänat frihetsstraff. Under hela 1900-talet blev få kvinnor i förhållande till män dömda till frihetsstraff. Detta förhållande har vänts till kvinnornas nackdel såtillvida att deras situation under verkställigheten inte har varit föremål för utredning eller analys.1114 Ivar Strahl beskrev på 1960-talet den i avhandlingen aktuella tidsperioden och gjorde gällande att den svenska kriminalpolitiken under 1900talets första sextio år kunde indelas i två faser..1115 Den inledande fasen omfattade tiden fram till mitten av 1930-talet och innebar att reformatorerna i Sverige i huvudsak följde de internationella kriminalpolitiska 1112 Jämför utvecklingen från de tidiga 1500- och 1600-talsinrättningarna i England, Holland och Nordtyskland, vilka vidareutvecklades i England. Dessa övergick i det så kallade reformatory system i Amerika och började användas som metod för att förebygga kriminellt beteende och återanpassa alla individer medan dödsstraffet och straffarbetet minskade. 1113 Jfr exempelvis Runcis, 1998, s. 258. 1114 Petersson Hjelm, 1999. 1115 Strahl, 1967, s. 61 f. 10.3.3.2 En svenska kriminalvårdsmodell på export
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=