de l i i i 349 Denna avhandling har visat att fångvårdsreformen kom att förlora i reellt genomslag genom den diskrepans som rådde mellan ideologi och praktisk tillämpning i fängelserna. Finns det då ett egenvärde i att lyfta fram en straffteoretisk princip, där möjligheten och framför allt tron på rehabilitering återfinns? Lagstiftande eller straffteoretiska direktiv, här i behandlingsfrämjande riktning, behöver inte innebära en förändring i allmänhetens attityder, men man kan dock ifrågasätta om avfärdandet av behandlingstanken leder till att andra humanitära effekter går förlorade? Risken kan formuleras så att om inställningen till att intagna har möjlighet att återgå till samhället går förlorad, blir förhållningssättet självuppfyllande, och intagna upplevs som förlorade och utan möjlighet att leva laglydigt i samhället. Frihetsberövanden har haft skilda föresatser över tiden och syftet med verkställigheten har varierat. Likaså har metoderna och medlen för att inlemma avvikande individer i samhället visat sig skifta för att nå målet. I medeltidens religiösa samhälle spelade kyrkan en avgörande roll för framväxten av frihetsstraff, där bot och bättring blev fundament i straffverkställigheten. Den religiösa prägeln avtog med sekulariseringen av samhället.1110 I stället vändes det religiösa budskapet om social förbättring till en allmän samhällelig ideologi, inte minst genom införandet av 1945 års VL. Detta låg i linje med samhällets förändringar och därmed en förändrad attityd till fångvård och kriminalitet. Försök att återanpassa individer utanför gängse samhällssystem har tillämpats i olika omfattning på dem som brutit mot majoritetens normmönster. Politiskt blev denna fråga kontroversiell, och förutsättningarna att inlemma kriminella i samhällssystemet ifrågasattes under perioden. Kritikerna menade bland annat att stora delar av fångvårdens klientel stått utanför och aldrig varit delaktiga i samhället. Socialpolitiken var en avgörande faktor som inverkade på den individuella behandlingsmodellen. Det var en återspegling av en allmän samhällsförändring, eftersom även socialvården reformerades i denna anda.1111 1110 RA, SLB33:8. SLBtillskrev kyrkan en tidig dominerande roll för frihetsstraffets innebörd och utveckling. 1111 Se vidare Brinck, 1964, s. 351. Kumlien, 1994. 10.3.3 Kriminalvård – en återspegling av samhället 10.3.3.1 Varierande förklaringsmodeller för att inlemma avvikare i samhället
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=