de l i i i 345 något han såg fängelseupproren som ett bevis för. Reformens grundläggande principer var välkända paradigm sedan 150 år och Foucault kallade dem de sju universella maximerna för att genomföra korrektion på fängelser.1098 I samma anda anförde den brittiska reformatornVivian Stern i sitt arbete flera av de argument somSLBarbetade med under fyrtiotalet. Hon menade att en förbättrad miljö för intagna kunde skapas genom att fängelserna bestod av små enheter eller grupperingar,med en personal som tog aktiv del i de intagnas situation. Detta var ett inlägg i den ständiga diskussionen om koncentration eller decentralisering av straffinrättningar som belysts från flera håll.1099 Hon hävdade att visst utrymme borde ges för fria aktiviteter även om gällande regelverk och principer beaktades.1100 Paralleller återfinns i Sterns diskussion om att minskad isolering leder till förbättringar på anstalterna och i resonemanget ligger betydelsen av att underlätta ökad kontakt med familj och vänner samt att underlätta kontakten med samhället.1101 SLB:s förslag att involvera exempelvis domare i fångvården behandlades av Stern.Hon föreslog vidare att alla i samhället bör involveras för att underlätta de intagnas resocialisering.1102 Hon framhöll, i likhet med SLBi 1945 års reform, att disciplinåtgärder borde in1098 Foucault utvann dessa principer genom att jämföra lagstiftning från1800-talets första hälft med1945 års formuleringar.“Bestraffningskonsten” var relativt oförändrad under 150 år enligt Foucault, 1993. s. 345. 1099 I engelsk debatt framförde man kritik mot att samla grova brottslingar på ett ställe av rädsla för upplopp, fritagningsförsök och andra oroligheter.Mindre säkerhetsavdelningar spridda på anstalter, i stället för så kallade maximumsäkra fängelser, framfördes som alternativ. Stern, 1987, s. 141. 1100 Stern, 1987, s. 240. 1101 JfrThe European Standard Minimum Rules of theTreatment of Prisoners Rule 62. 1102 Stern, 1987, s. 267. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Korrektionsprincipen, att förbättra och sedan återanpassa brottslingen till samhället. Kategoriseringsprincipen, att isolera eller kategorisera fångarna efter brottets svårhetsgrad, anlag, kön o.dyl. Principen om straffets anpassning, att lättnader eller upphörande av verkställighet kan ske när förbättring konstaterats. Principen om arbetet som förpliktelse och rättighet. Principen om korrektionsanstalternas uppfostrande uppgift. Principen om teknisk kontroll av fängelsevistelsen innebär medicinsk och social kontroll. Principen om de till fängelset anknutna sociala institutionerna avseende så kallade eftervård.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=