f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 344 väsendets utformning, organisatoriska omstruktureringar etc. Dessa förklaringar är även giltiga under 1900-talets senare del. En avgörande faktor är dock brist på konsensus mellan den straffteoretiska, kriminalpolitiska och lagstiftande idealbilden och tillämpbarheten i praktiken i svensk kriminalvård. Återigen poängteras att behandlingsmodellen var en teoretisk skapelse som kriminalpolitiskt och lagstiftningsmässigt inte fick någon naturlig förankring i verkställigheten utifrån de premisser som faktiskt gavs. Förhållningssättet till fångarnas behandling kan beskrivas som en reformpendel som svängt mellan ytterligheter de senaste århundradena. Ett tydligt exempel är fångens isolering under straffets avtjänande, som varierat mellan total enskildhet i cell till dom på frihetsstraff utan frihetsberövande. Likaså har lagmotiv och straffilosofiska resonemang dammats av inför en ny reform. Härigenom återkommer ofta tidigare prövade idéer och tillvägagångssätt vid nydaning av fängelsesystemet. Det framgår av avhandlingen att inte ens de mer radikala reformatorernas argument varit unika. I stället för att enbart undersöka när, hur och varför anstaltsförhållandena har förändrats bör omfattningen av de reella nydaningarna studeras. Det illustreras av behandlingsprincipen i 1945 års fångvårdsreform: “intagen skall behandlas med fasthet och allvar och med aktning för hans människovärde”. Det kan knytas samman med upplysningsfilosofernas, inte minst Rousseaus, föreställningar om uppfostringspedagogik. Nydaningarna i 1900-talets fångvårdsreform var i mycket en konsekvens av vad som avskaffades mer än vad som tillfördes, vilket i sig fick till följd att den svenska kriminalvården ansågs humanitär och framåtsträvande. Att välkända paradigm har använts vid reformer av fängelsesystem är ingen nyhet. Michel Foucault ifrågasatte således den franska fångvårdsreformens nydanande karaktär på liknande grunder som de som nämnts gällande den svenska reformen. Foucault uppställde en principanalys av Amorkommissionens idéer om den franska fängelsereformen år 1945.1097 Han menade att denna reform inte hade implementerats på anstalterna, 1097 Foucault, 1993, s. 312. 10.3 t re avs lutande re f l e k t i one r öve r k r i m i nalvå rd 10.3.1 Kriminalvård – en reformpendel
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=