f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 340 Den28 februari 1964 lämnades ett förslag till lag om behandling i fångvårdsanstalt.1074 BL innebar enbart smärre omarbetningar lagstiftningsmässigt, och lagen var i huvudsak en vidareutveckling av de individuellt eftersträvade behandlingsintentionerna i 1945 års fångvårdsreform.1075 Det innebar att behandlingstanken befästes ideologiskt, samtidigt som en diskrepans kvarstod mellan ideologi och praktik, trots ständiga försök att överbygga verklighetsklyftan. Efter ett sekel trädde en ny brottsbalk i kraft den 1 januari 1965, och ersatte då 1864 års SL. Då hade 1945 årsVL tillämpats i svensk fångvård under 20år, utan att de straffteoretiska principerna rörande behandlingstanken stått i samklang med SL.1076 BrB:s individualpreventiva hänsynstagande minskade klyftan mellan teori och den praktiska tillämpningen. Men BrB förespråkade i realiteten en straffteoretisk avvägning mellan allmän- och individualprevention, och diskrepans kvarstod genom att verkställigheten främst skulle ske utifrån individuella hänsynstaganden. När samhället skulle skyddas från brott genom att förövaren fick behandling ställdes i vissa sammanhang den nya straffilosofin på sin spets. Kriminella skildrades som sjuka, och behandlingen innebar att de intagna skulle botas från en defekt. Denna filosofi gick ibland under benämningen “the medical model” genom att kriminalitet ansågs härröra ur ett patologiskt tillstånd.1077 I kriminalpolitiska sammanhang skildrades samtidigt samhällsfaktorer som avgörande vid kriminalitet och modellen blev ifrågasatt.1078 Del i denna process hade det faktum att Sverige utvecklats mot en välfärdsstat med förbättrade levnadsvillkor för huvuddelen av befolkningen. Svåra samhällsförhållanden hade ansetts som en avgörande grogrund för kriminalitet, men trots ökad välfärd steg brottsaktiviteten i samhället och fängelserna fylldes i snabb takt. Den kriminalpolitiska diskussion som fördes kring skillnader mellan fängelse och straffarbete aktualiserades ånyo. Den kritik som kriminalpolitiskt riktats mot att privilegierade fångar kunde tillskansa sig särskilda arbetsmöjligheter samt andra förmåner mot ekonomisk ersättning 1074 Jfr Sundin, 1970. Behandlingsmetoder och anstaltens “lämplighet”1.Arbete, 2. Studier och fritid, 3. Klassifikation, 4. Psykologisk behandling: individualterapi, 5. Psykologisk behandling:A. Gruppterapi B. Gruppsamtal, 6. Miljöterapi. 1075 Anstaltsbesök som vårdfaktor.TfKv, 1965, nr. 3, Kriminalvårdsinspektör Åke Danielsson, s. 1. 1076 Både SLB:s slutbetänkande år 1956 och Straffrättskommitténs (SRK) förslag SOU 1953:14 inverkade på lagstiftningsprocessen av BrB. 1077 Lundström-Roche, 1985. Bishop, 1975. 1078 Hauge, 1990, s. 99.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=