Fokus i den andra delstudien, Behandlingstanken på lagstiftarnas arbetsbord, utgör lagstiftningsprocessen vid stiftandet av1945 årsVL.Här genomförs en ingående granskning av lagens tillkomsthistoria med tonvikt på den individualpreventiva behandlingsmodellens bakomliggande motiv1930– 1950.Mer specifika frågor att besvara:Utgjorde 1945års fångvårdsreform ett systemskifte? Om det är skönjbart, på vilket vis var verkställighetslagen innovativ? Präglades den individuella behandlingsidén av samtidens kriminalbiologiska strömningar? Är en kamp mellan lagstiftarnas intentioner identifierbar, i synnerhet avseende implementeringen av en individualpreventiv behandlingslinje? Genom en ingående undersökning av lagstiftningsprocessen upptas i forskningsuppgiften såväl förutsättningar och tillvägagångssätt som lagmotiv bakom reformsträvandena. Speciellt motiven enligt portalparagrafen 24 §VL att rehabilitera och resocialisera intagna. Unikt är att studien omfattar tidigare inte granskat, osorterat arkivmaterial från Strafflagberedningen. Delstudien avslutas, som ovan anges, med en redogörelse för strafflagberedningens utveckling av vad som här beskrivs som folkhemsanstalten, kapitel 7. I den tredje delstudien, Behandlingstanken materialiserad i centrala klientregistret, undersöks i vilken mån verkställighetslagens ledande principer faktiskt tillämpades inom fångvårdsväsendet.Undersökningen bygger på en empirisk studie av 1938 års centrala klientregister fram till dess reformen fått laga kraft. Den mer specifika frågan som ska besvaras i kapitel 8 lyder:Vad innebar den individualiserade behandlingen rent handgripligt när den välljudande teoretiska och politiska retoriken transformerades in i anstalternas vardag? Del III utgörs av Utvärdering och konklusion som är en samlad analys och utvärdering av behandlingstankens inflytande på området.Här utgör kapitel 5-7 en tänkt idealbild medan kapitel 8 utgör den faktiska implementeringen av reformen i fängelserna.Avsikten är att undersöka de resocialiserande förutsättningarna och åtgärderna och hur de har använts i försöken att återanpassa kriminella. Det sker genom att underlaget för en tänkt idealbild sätts i relation till utvecklingen av verkställigheten i praktiken, för att förhoppningsvis kunna svara på frågan om behandlingstankens faktiska trovärdighet och realism; alltså om det fanns en verklighetsklyfta mellan den kriminalpolitiska och lagstiftande intentionen å ena sidan och den faktiska verkställigheten på anstalterna å andra sidan. Den individualpreventiva behandlingsmodellen i svensk rättstradition, mot bakgrund av 1945 års fångvårdsreform, diskuteras i kapitel 10. Här sker en avslutande diskussion om behandlingstanken i svensk rättstradif äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 34
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=