RB 68

de l i i i 339 att förändra brister hos kriminella. Härigenom uppstod motstridiga intressen, som i sin tur vidgade klyftan mellan teori och praktik. Åtskilliga av kriminalvårdens frontfigurer engagerade sig i den kriminalpolitiska debatten, där de lyfte fram de praktiska svårigheterna att tilllämpa VL.Torsten Eriksson pekade på att lagens anda blev eftersatt på grund av att reformidéerna inte införlivats i verkställigheten.Han menade att det berodde på det stegrande fångantalet som innebar ansträngande växlingar av antalet klienter i fängelserna.1071 Klyftan mellan uppställda lagmotiv och praktik beskrevs vid samma tidpunkt av anstaltsdirektören Enar Lundborg i följande ordalag: Skeptiker hävdade att den ökade beläggningen på fängelserna var avhängig en kraftlös verkställighetslag. Hardy Göransson bemötte denna kritik och betonade att det stigande fångantalet var en internationell företeelse efter krigsåren. Anledningen var i synnerhet svårare brott som gav längre straff. Dessutom menade han att den tekniska utvecklingen i samhället var en pådrivande faktor såväl för ökad brottslighet, som för att öka antalet gripanden av kriminella.1073 Tyngdpunkten i de kriminalpolitiska satsningarna efter reformen 1945 lades på anstaltssystemet. Statens organisationsnämnd (ON) fick i uppdrag att rationalisera fångvården. Syftet var att effektivisera arbetsdriften för att efterlikna förhållandena på landets reguljära marknad. ONföreslog ett fåtal yrkesgrenar och hänvisade till att de intagna inte hade intresse av att omskolas i nya yrken. Detta baserade nämnden på de i regel korta strafftiderna och den låga överensstämmelsen med yrkesutbildning och fortsatt sysselsättning i professionen efter frigivning. I nämnden ansågs de nedslående behandlingsresultaten till stor del grundas på att de intagna utförde omoderna yrken, som skomakeri och skrädderi. ON:s arbete var dock ett konkret försök att närma fångvårdsreformens intention till att utveckla arbete som behandlingskriterium för resocialisering. 1071 Nybyggnadsverksamheten,TfKv, 1957, nr 4,Torsten Eriksson. 1072 Ur Aktuellt,TfKv, 1957, nr 3, s. 49. 1073 Göransson, 1955, s. 358. “Lagstiftningen, som så ofta antytts, hos oss ligger så långt före den praktiska tillämpningen, att kraften går ur oss, att vi grips av vanmakt, när vi ställs inför att praktiskt försöka efterkomma lagstiftningens intentioner, söka leva upp till vad de åsyftat.”1072 10.2.1.2 Förslag till lag om behandling i fångvårdsanstalt år 

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=