f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 338 den 21 december 1956 med förslag till skyddslag.1065 Förslaget innebar att SLB ytterligare tänjde på grundtankarna i den individualpreventiva behandlingen. Den sociologiska skolans inflytande stärktes genom att beredningen poängterade att kriminalitet berodde på samhällets brister. Trots detta hade inflytandet från bland annat den italienska skolan inte avtagit.1066 Det innebar att två svårförenliga teorier ännu verkade i paritet med varandra. Den biologiska inriktningens inflytande på Skyddslagen märks inte minst på hur lagstiftarna tänkte sig utformningen av behandlingsjournalerna. Där användes exempelvis biologiskt determinerade kroppstypsmodeller för att kategorisera de intagna.1067 Eftersom det finns likhet med centrala klientregistret och de behandlingsjournaler som efterträdde dessa är det på sin plats att kort beskriva journalerna.1068 Efter räjongplanomläggningen av fångvården framstod en effektiv dokumentation som ytterst angelägen för att samordna behandlingsplaneringen för de intagnas rehabilitering i fängelserna. Fångvårdskommittén underströk i utredningen de brister som bland annat fångvårdskåren påtalade. De rörde praktiska svårigheter att färdigställa journalerna i tid och likformighet i utförandet som försvårade individuellt utformade åtgärder.1069 Den främsta anledningen till kritiken var inte bara ineffektiv handläggning utan brist på behandlingsplanering över huvud taget. Kommittén utformade en bilaga med utförliga direktiv utifrån ett mönsterbildande fall med den fiktive rörarbetarenVerner Erik Andersson. De ofta biologiserande yttrandena över de frihetsberövade kvarstod. I Anderssons personakt uppgav man att han gav ett “debilt intryck” och diagnostiserade hans psykiska tillstånd som:“… rätt grav intellektuell efterblivenhet kombinerad med brister i viljelivet.Tidiga miljöskador. Leptosom grundtyp. Sinnesstämningen lätt euforisk.”1070 Huvudbudskapet till fångvårdspersonalen blev att återanpassa kriminella, som i teorin sågs som offer för samhällets utanförskap, med verktyg utarbetade för att behandla en biologiskt defekt brottsling. Det fanns således en uttalad ambition att avhjälpa brister i samhället och en dold linje 1065 SOU1956:55. 1066 Inger, 1983, s. 307. 1067 SOU1955:40. 1068 SOU1955:40. 1069 Fångvårdsutredningen pekade bl.a. på stora brister vid verkställighetsundersökning. SOU1952:21, s. 16. 1070 SOU1955:40 Räjongplanens fullföljande.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=