f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 334 dividers förbättring kan således till stor del tillskrivas avskaffandet av restriktioner på flera områden. Det skedde likaså ett visst öppnande mot samhället, påskyndat av de praktiska konsekvenser som fängelsernas överbeläggning drev fram.Nyproduktion av anstalter ansågs avhjälpa förläggningsproblematiken, vilket avsågs främja genomförandet av behandlingsidéerna. Denna öppenhet underlättades av en påfallande låg kriminalitet i svensk fångvårdshistoria under två decennier.Tidigare hade den svenska fångvårdstraditionen huvudsakligen återspeglat graden av isolering på fängelserna, men nu framhölls graden av öppenhet. Det fanns närliggande straffrättsliga områden där den individualpreventiva ambitionen fick konkret betydelse för fångvården, såsom villkorlig dom och permission. Dessa parallella förfaranden, skapade i individualpreventiv anda, var framträdande för denna lära. Den förespråkade individualiseringen av intagna fanns i centrala klientregistret och trots de svårigheter som framkommit i studien att implementera behandlingsmodellen blev den systematiska kartläggningen av fångklientelet snabbt en institution i sig. Centrala klientregistret utformades, enligt de instruktioner som gavs i lag och förordningar, för att kunna tillhandahålla den information som söktes om de intagna. Fångvårdsreformens aktörer är länken mellan teori och praktik, utifrån deras inverkan på utformningen av fångvårdsreformen. Det tydliga aktörsperspektivet är genomgående i studien och härigenom har ett avgörande inflytande konstaterats från både straffteoretiker, lagstiftare, kriminalpolitiker, vetenskapsmän, tidningsredaktörer och fångvårdspersonal. På grund av beredningens medvetenhet om problemet att implementera lagens bud i den praktiska verksamheten fortgick ständiga försök att överbrygga dessa klyftor. Det är påtagligt att man misslyckades med att överbrygga klyftan till fångvårdspersonalen, trots SLB:s synbara försök att realisera fångvårdsreformen. Arbete lyftes i målparagrafen fram som det viktigaste instrumentet för att återanpassa de intagna till gällande samhällsordning. Det var ett ständigt tillämpat kriterium i straffverkställighet, men i takt med samhällets förändrade syn på rationella arbetsmoment modifierades formen. När flertalet fångar tillhörde den växande stadsbefolkningen gick meningen med att utbilda de intagna i jordbruksskötsel förlorad. Dessutom fanns anhängare av behandlingsmodellen som hävdade att rationellt arbete motverkade behandlingsmöjligheterna när effektivitetskraven fick råda på bekostnad av de intagnas personliga resocialisering. De två stridiga synsätten blev tydliga i anstaltsväsendets ordnande. Fångvårdsreformen
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=