de l i i i 333 Att frihetsstraffet, förutom att vara bestraffning, även hade en preventiv funktion i Nordamerika är tydligt, utan att i övrigt jämföra förhållandena i svenska och nordamerikanska fängelser. Straffteoretiskt kan därför Edgardo Rotmans skildringar av behandlingsmodellernas misslyckanden vara belysande även för här analyserade förhållanden. Han fann två modeller representativa. Den första, psykoterapeutiska modellen, blev från sekelskiftet ett led i den växande tilltron till medikalisering.Allmänt började terminologin inom fångvården hämta inspiration från vårdanstalter. Kontentan blev att den medicinska och terapeutiska modellen började tillämpas inom fångvården eftersom brottslingar ansågs lida av psykiskt, mentalt eller socialt patologiska tillstånd. När diagnostiserandet infördes som ett framträdande inslag i verkställandet medförde det att klassificeringen intensifierades, men Rotman hävdar att klassifikation i brottstyper inte blev framgångsrik. Indelningen fick dock märkbart praktiskt inflytande genom att brottslingar grupperades, de dömdes härigenom inte enbart utifrån brott utan även utifrån sitt “state of mind”. Den andra sociala inlärningsmodellen avsågs stärka lagöverträdarnas band med samhället och förmå dem att ta ansvar för sina handlingar.Till de traditionella reformverktygen hörde rationellt arbete och religiös motivation, något Howard Gill relaterade till kompetens inom det sociala, psykologiska området.Modellerna realiserades i ringa utsträckning, delvis på grund av brister i de individuella programmen som skulle utformas för de intagna.1061 Strävanden att implementera behandlingsmodellen fortgick,och på några områden gjordes reformen gällande redan på 1940-talet. Studien visar att de rigorösa detaljregleringarna luckrades upp och de mindre restriktiva bestämmelserna medförde ett faktiskt närmande mellan ideologi och tillämpning. Den betydelse1945års fångvårdsreform fick för enskilda in1060 Stigmatiseringsteori: påverkan av en individs självuppfattning, då personen får en kriminell identitet vilken genom olika stadier sedan förstärks. Jfr Becker,1963, Goffman, 1968, Sutherland och Cressey, 1960. 1061 Rotman, 1995, s. 178 ff. 6. 7. 8. Behandlingen misslyckas på grund av den dömdes sociala och personliga förhållanden. Behandlingen misslyckas på grund av andra samhälleliga förhållanden. Behandlingen misslyckas på grund av stigmatisering i samverkan mellan rättsliga och icke-rättsliga faktorer.1060 9.4.1.3 På vilka områden inlemmades fångvårdsreformen?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=