i nl e dn i ng 33 representerade av rättsvetenskaparen, lagstiftaren och verkställaren, tydliggjorts genom van Caenagems resonemang om en maktkamp.Avsikten är härigenom dels att fördjupa den teoretiska ramen, dels att ge avhandlingen en handfast struktur. I den introducerande del I, Fångvård i internationell och rättshistorisk kontext, är syftet att sätta in den svenska fångvården i dess breda samhälleliga kontext och underbygga de tre delstudierna av behandlingstanken. Bakgrunden till fångvårdsreformen redovisas genom en mer deskriptiv studie av skeenden som ansetts avgörande för utvecklingen. I kapitel 2 sker en studie av de ledande straffrättsprinciperna under tvåhundra år, där svensk fångvård delvis sätts i ett internationellt perspektiv. I kapitel 3 avhandlas modeller för frihetsstraff i utländska rättsordningar. I kapitel 4 upptas brytpunkter i behandlingstankens idéhistoria fram till 1930-talet. Denna utgåva av avhandlingen innehåller en mer omfattande redogörelse av de partiella anstaltsreformerna som föregick reformen.23 I del II genomförs Tre studier om behandlingstanken i svensk fångvård 19301950.Tidsperioden är koncentrerad till dessa år eftersom den moderna fångvården ofta anses ha sitt offentliga genombrott vid ikraftträdandet av 1945 årsVL.24 Karakteristiskt för fångvårdsreformen är portalparagrafen i VL, inte minst eftersom den införlivade den individualpreventiva behandlingstanken. Den första delstudien omFångvårdsreform som social ingenjörskonst? inpassar ämnet i den välfärdsstatliga ramen, genom vilken förutsättningarna för 1945 års verkställighetslag i stort sett blir givna. De kriminalpolitiska ingenjörernas roll för fångvårdsreformen granskas i kapitel 5. Den straffteoretiska diskursen förs lämpligen i anslutning till dessa resonemang. Övergripande är syftet att utreda de tongivande kriminalpolitiska och rättsvetenskapliga aktörerna och analysera hur en eventuell maktkamp mellan dem kom att påverka tillkomsten av 1945 års verkställighetslag. Samtidigt diskuteras även välfärdsstaten översiktligt utifrån visionen om ett väloljat maskineri. Resultatet av studien sammanställs med delstudie två för att skapa ett underlag för idealbilden av fångvården.25 23 Till stor del ingick åren1920–1940 tidigare i delstudie ett men redogörelsen för upprinnelsen till reformen ingår numera mer renodlat i denna introducerande del. 24 1906års VLutgjorde kulmen för isoleringstanken. Det förekom även revisioner 1916 och1964som lagstiftningsmässigt inte medförde några radikala förändringar för verkställigheten. 25 Vad som beskrivs som Folkhemsanstalten utgjorde tidigare kapitel 6 men då denna del i stort utgör en undersökning av anstaltsväsendet utifrån SLB, det vill säga resultatet av lagstiftarens arbete, ingår i denna utgåva huvudsakliga delar i kapitel 7.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=