f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 328 Drivkraften bakom1945 års fångvårdsreform var att skapa ett modernt folkhemsfängelse, en strävan som det enligt resultatet av delstudierna visade sig problematiskt att uppnå. Här analyseras därför inledningsvis den verklighetsklyfta som framträder mellan idealbild och realitet. Dessa förklaringar användes sedan för att belysa varför implementeringen av behandlingsmodellen inte fick genomslag i högre omfattning samtidigt som områden lyfts fram där intentionen i behandlingstanken nådde visst genomslag i fångvården. Den diskrepans som åskådliggörs mellan fångvårdsreformens idealbild och realitet är framträdande vid studier av behandlingstankens ideologiska yttringar och dess implementering.Tydligt är att 1945 års fångvårdsreform markerade en ideologisk övergång till den individualpreventiva behandlingsmodellen i Sverige, medan lagstiftarnas pragmatiska intention medVL inte fick motsvarande genomslag i tillämpningen.Det framkom även att den tyska sociologiska skolan inte renodlat influerat utvecklingen utan inslag från den positiva skolan märks såväl i straffteorin som i fångvårdslagstiftningen. Bristen på enhet är även synlig i tillämpningen, där centrala klientregistret präglades av denna lära. I viss mån öppnade behandlingsmodellen i fångvårdsreformen upp för kriminalbiologiska influenser. Processen med att biologiskt och psykologiskt kartlägga de intagnas tillkortakommanden i standardiserade registerkort fick härigenom en vetenskaplig ram. När de intagnas brister betonades blev de individuella, i stället för samhälleliga misslyckanden.1053 Det uppstod härigenom en kriminalvetenskaplig kluvenhet mellan de samhälleliga och de biologiska förklaringarna till kriminalitetens orsaker. Synsättet var också ett uttryck för den stärkta medikaliseringen som präglade den dåtida välfärdspolitiken. Brottslingen ansågs inte ansvarig för sina gärningar, som i den klassiska straffrättsläran om den fria viljan. Brottet liknades vid ett symptom, som med tjänliga medel kunde botas. Påföljdsvalet gjordes härigenom beroende av vad brottslingen ansågs behöva för att kunna leva samhällsnyttigt.Utveckling främjade behandlingsivern, som följde de medicinska och psykologiska strömningarna rörande re1053 Jfr exempelvis avsnitt 5.4. 9.4 b e handl i ng stanke n s i de olog i ska yt t r i ngar och t i l l ämp n i ng i p rak t i ke n 9.4.1Verklighetsklyftan mellan idealbild och realitet 9.4.1.1 På vilka områden uppvisar modellen en verklighetsklyfta?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=