f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 324 som nämnts, av en deterministisk människosyn, influerad av företrädare som Enrico Ferri. Kriminalvetenskapen i länder som Italien och Tyskland utövade inflytande på svenska aktörer fram till andra världskriget. När man i dessa länder drev teorierna om kriminellt degenererande egenskaper vidare, ansågs delar av denna vetenskap inaktuell. Fångvården hämtade även kunskap från annan institutionsvård, inte minst från psykiatrin vars främste företrädare inom det kriminalvetenskapliga området var Olof Kinberg.Trots att den psykiatriska vetenskapen inte ansågs lika kontroversiell som den kriminalbiologiska krävdes flera förtydliganden från fångvårdens sida för en gränsdragning mot vårdinstitutionerna. SLB:s ambition var att skapa en pragmatisk och tillgänglig lagstiftning, medan principfrågorna inte fick större utrymme. I hög utsträckning färdigställdes de straffteoretiska inslagen i motiven efter det att lagförslaget var upprättat.Den nyttobetonade inriktningen i fångvårdsreformen stöddes av Karl Schlyters skepticism mot ideologier.1046 Schlyters inflytande i riksdagen och hans ordförandeskap i FLUvar, sett ur ett aktörsperspektiv, en betydande faktor för att realisera SLB:s linje. Samtidigt visar SLB:s hantering av frågorna att beredningens ledamöter på flera områden hade dåligt förankrad kunskap om de faktiska förhållandena på fängelserna. Exempelvis ägnades disciplinstraffens utformning förhållandevis betydande tid och dess lagreglering blev omfattande, medan antalet utfärdade judiciella disciplinåtgärder statistiskt var mycket lågt.1047 VL markerade övergången till en individualpreventiv tradition när behandlingstanken lagfästes år 1945. Fångvårdsreformen innebar härigenom ett formellt paradigmskifte. Det nydanande med rättsreglerna var främst själva kompilationen av gällande rätt, där flera viktiga rättsprinciper inte hade status av lag men blev upphöjda till lag genom fångvårdsreformen. Lagstiftningsmässigt innehöll reformen enbart smärre förändringar i sak, mycket på grund av tidigare partiell nydaning på området. Portalparagrafen var målstyrande utan egentlig rättsverkan.Gunnar Rudstedt ansåg att 1945 års reform lämnade fältet öppet för det mesta; tidigare “skall”, menade han, blev i flera fall “må, bör eller lämnade helt fria val till styresmannen”.1048 Med detta avsåg han bland annat den pågående 1046 Jfr avsnitt 5.5. 1047 Det överensstämmer med resultatet i studien som enbart noterade sju fall. 1048 Rudstedt, 1972, slutorden. 9.2.4 1945 årsVerkställighetslagstiftning
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=