f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 322 Behandlingsideologin vann snabbt acceptans genom kraftfulla företrädare som Strafflagberedningens ordförande Karl Schlyter.1040 Reformkritiker fanns dock inom de vetenskapliga kretsarna, och teorins hållbarhet ifrågasattes inte minst av företrädarna för Uppsalaskolan.1041 Kritikerna framhöll att lagmotiven var otillräckliga i fråga om straffverkställighetens allmänpreventiva funktion genom att straffet hade en moralbildande funktion som de menade borde vägas i förhållande till brottets svårhetsgrad. Individualpreventiva intentioner krävde av den anledningen andra påföljder än de traditionella frihetsstraffen. Kriminalpolitiskt var avsikten att skapa ett modernt folkhemsfängelse, med goda möjligheter för fångarna att återanpassas till samhället. Fångvårdsreformen blev ett led i den socialdemokratiska välfärdspolitiken och reformen innebar ett närmande mellan den alltmer etablerade social- och kriminalpolitiken. Flera politiska käpphästar kom att symbolisera reformen, exempelvis klasskampstänkandet. I debatten poängterade man att det var samhällets svagaste individer som fanns på landets fängelser.Avsikten att värna om de intagnas människovärde materialiserades i målparagrafen. Betydelsen anspelar delvis på diskussioner om klass- och solidaritetsfrågor, delvis på den nya medvetenheten under världskrigen att värna om utsatta individer. Härmed etablerades en alltmer individualiserad människosyn. Individens status hade stärkts under föregående århundrade och samhällsförändringarna medförde att sociala skillnader mellan individer ifrågasattes. Synen på människan förändrades genom välfärdssamhällets framväxt och fångarnas individuella status, även i motsats till kollektivet, blev en pådrivande kraft vid införandet av det individualpreventiva fångvårdssystemet. Det rådde relativ enighet i riksdagen om att anta 1945 årsVL, och reformen fick till stor del ett positivt mottagande i kriminalpolitiska sammanhang. Bifallet i riksdagen kan i studien knytas till de partiella reformer som genomförts i fångvårdsreformens riktning under de föregående 30 åren.Verkställighetsförändringarna var härigenom i viss mån inarbetade. Reformen genomfördes under en längre process, ochVL utarbetades i tre faser åren 1934, 1938 och 1942. Däremot innebar reformen inte avgörande förändringar i sak, eftersomVL var en sammanslagning av tidi1040 Se exempelvis avsnitt 5.3.3.1. 1041 Se avsnitt 2.3.3 och 5.3.2. 9.2.2 Kriminalpolitik
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=