i kraft.Diskussionen återkom likaså vid den individualpreventiva epokens slutskede vid 1974 års kriminalvårdsreform. Då underströks att man borde eftersträva en anpassning av regelverket till den utveckling som ägt rum på några fängelser, och kritik riktades mot att flera av åtgärderna inte hade lämnat initieringsstadiet. I vissa fall hävdades det att förändringarna enbart låg på ett terminologiskt plan, medan innebörden för den enskilde var försumbar. Disciplinstraff på fängelse tillhör den kategori som nämns som en förtäckt realitet.20 Sammantaget ger detta bilden av att rättsteoretiska och rättspolitiska ambitioner jämte lagstiftande åtgärder låg före den faktiska intentionen att implementera behandlingslinjen i svensk fångvård, även om vissa enskilda anstalter uppfyllde lagstiftningens mål i varierande omfattning. Raoul van Caenegem hävdar att rättsutvecklingen inte enbart är en manifestation av en ideologi utan att rättsutvecklingen är en maktkamp mellan rättens aktörer – rättsvetenskaparen, lagstiftaren och domaren – genom att de representerar skilda politiska och sociala ambitioner.21 Drivet till sin spets ifrågasätts således om den teoretiska ambitionen att implementera behandlingstanken verkligen förenades med de reella förutsättningarna inom fångvården. Problematiken uttrycks i form av en eventuell verklighetsklyfta22 mellan teori och praktik. Förhoppningen är att en grundläggande studie av denna maktkamps överensstämmelse har ett betydande forskningsintresse avseende såväl faktiska resultat av tidigare inte granskat forskningsunderlag som metodologiskt nyskapande ställningstaganden. Avhandlingens övergripande syfte är således att ur ett rättsvetenskapligt perspektiv undersöka en eventuell verklighetsklyfta mellan lagstiftningens ideal och anstalternas faktiska verklighet vid ikraftträdandet av 1945 års fångvårdsreform. För att uppfylla syftet består avhandlingen av tre delar: först en introducerande del I, sedan tre delstudier om behandlingstanken i del II och avslutningsvis en utvärdering och konklusion jämte avslutande reflektioner om utvecklingen i del III. För att systematiskt klargöra de specifika frågeställningarna i respektive delstudie sker en genomgång av arbetet. I denna omarbetade utgåva har rättens aktörer, här 20 Vård och vakt – Farväl! TfKv, 1964, nr. 3, Ingemar Lundqvist, s. 2. Något om fängelsesamhället, 1967, nr. 2, Marnell, s. 10. 21 van Caenegem, 1996, s. 108-109. 22 Jfr kapitel 9 rörande verklighetsklyftan mellan idealbild och realitet. f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 32 1. 3 sy f tet och s p e c i f i ka f r åg e st ä l l n i ngar
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=