f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 316 att samhället sekulariserades under 1900-talet och var en tid när de svarta rockarna byttes mot de vita inom institutionerna – är märkbar trots prästernas yttranden i klientregistret. Det förefaller naturligt, vid en studie av fångvårdsreformen, att söka efter dess utmärkande drag av nydaning.Trots de påtalade skillnaderna i straffverkställigheten under perioden är det likheterna som framträder tydligast i denna del. Efter hand som fängelseledningen kunde förverkliga kraven om mer acceptabla förhållanden på fängelserna, borde förutsättningarna att öka villkoren för behandlingsmodellens implementering ha blivit synliga. Denna studie visar i stället på avsaknad av praktiskt genomförd preventiv behandlingsstrategi under verkställigheten, medan andra behandlingsfrämjande resurser tillkom, som permissionsinstitutet, i linje med den individualpreventiva intentionen. Härigenom är de tre delstudierna av behandlingstanken i svensk fångvård avslutade. I grundad teori är avsikten att forskaren ska använda resultatet för att skapa en teoretisk modell som beskriver den studerade processen, det vill säga teorigenerering på ett relativt outforskat område. Behandlingsbegreppet i den tredje delstudien utgör främst en koppling till fångens individuella karaktäristika, medan begreppet i de två föregående studierna formar en övergripande individualpreventiv ambition. I efterföljande del rekonstrueras en modell för att granska förhållandet under undersökt period mellan idealbild och tillämpning av individualprevention. Förhoppningen är att resultatet i efterföljande utvärdering skall klargöra en eventuell diskrepans mellan idealbild och tillämpning vid fångvårdsreformens implementering.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=