de l i i 315 Detta var även fallet år 1947, vilket indikerar den ringa vilja eller kunskap som då måste anses ha funnits att uppfylla målparagrafen i VL. Det fanns dock andra åtgärder, som påverkade de intagnas situation i riktning mot preventiva möjligheter. Det slutna, likformiga cellsystemet gav vika för ett mer öppet fängelsesystem.1035 I en inledande fas reglerade detaljerade föreskrifter den faktiska verkställigheten. Övergångsskedet, som perioden kring 1938 representerar, illustreras av att de intagna fick vistas under öppnare former. 1947 blev upptakten till den tredje fasen och strävan att skapa en behandlingsenhet av personal och intagna. Straffverkställighet speglar en dualism, eftersom det i fängelsestraff ligger inbyggt en inskränkning av frihet. I1945års fångvårdsreform underströks betydelsen av att effektuera strävandena mot öppnare former. Fängelsernas faktiska – och i vissa fall symboliska – murar gav ringa utrymme för individuella avvikelser. Det socialpolitiska intresset av att undersöka fångar i landets fängelser var stort. Klientregistret var tänkt att ligga till grund för den individuella utformningen av frihetsstraff utifrån fångvårdspersonalens perspektiv på rehabiliteringsbehov. Studien visar hur registren, i initialskedet, fördes med godtycke och bar distinkt prägel av den enskilde fångvårdstjänstemannens intresse av att utarbeta behandlingsplaner. Hanteringen blev dock mot slutet av perioden något mer professionaliserad. Tidsandan återspeglas i studien och i akterna fanns en rasbiologisk anstrykning i synen på kriminella. Flera exempel har återgivits där intagna beskrevs som degenererade, med sterilisering som åtgärd för individuell rehabilitering.Andra världskrigets inverkan på omvärlden kan även utläsas i klientregistret år 1947. Intagna av utländsk härkomst och med utländskt medborgarskap ingick i studien. De utvisades ofta, och blev i mycket liten utsträckning föremål för individualpreventiv dokumentering. Kriget i sig blev dock en individualpreventiv modell för att förklara kriminellt beteende. Kontentan är att de eftersträvade förändringarna bakom reformen uttrycktes i ringa utsträckning av fångvårdspersonalen i akterna. Anteckningarna är främst av allmänmänsklig karaktär, såsom vid permissionsinstitutets tillämpning, vilket indikerar att personalen var dåligt förberedd på uppgiften.Vetenskapens intåg i klientregistret är tydligt.Tidsandan – 1035 Ringa individuell hänsyn togs, exempelvis enligt 1913års kommittébetänkande, förutom vid brytande av enrumsstraffet om fånge uppvisade tecken på psykisk sjukdom. Se även Lag 17 okt. 1900 om straffregister. KK31 dec. 1906 rörande verkställighet av straffskärpning 1 § 3 st.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=