de l i i 313 dock av studien att betydelsen av differentiering inte var framträdande i fängelserna.Naturligtvis varierade intentionerna och kapaciteten mellan landets fångvårdsanstalter. Det innebär att viljan och kompetensen hos personal inom fångvården fick avgörande betydelse för det reella utformandet av straffverkställighet i enskilda fall. Den individuella behandlingen var beroende av både materiella och personella förhållanden i de enskilda anstalterna, eftersom fängelsestraffen utformades de facto på ett administrativt plan, i huvudsak inom den lokala anstaltens regi. Först sker en sammanställning av klientregisterstudien genom en kort redogörelse av resultatet från analysen i respektive huvudkategori. Därefter följer en mer övergripande sammanställning av behandlingstankens materialiserande i centrala klientregistret. 1028 Jfr analysen i 8.5.1.1. 1029 Jfr analys 8.5.2.1. 1030 Jfr analys 8.5.3.1. 1031 Jfr analys 8.5.4.4. 8 . 6 samman st ä l l n i ng : b e handl i ng stanke n s i mp l eme nte r i ng i f äng e l s e rna a. b. c. d. st ra f fart och st ra f f t i d Huvudsakligen är det korttidsfångar som har antecknats i klientregistret men utvecklingen visar tendenser på att klientelet gick från korttidsdömda fängelsefångar till straffarbetsdömda.1028 re c i d i v i sm Återfall torde indikera kriminell belastning och därmed förmodat behovet av behandling.Antalet återfallsbrottslingarna ökar under granskad period.1029Akterna saknar tydlig koppling mellan återfall och någon uttänkt individualpreventiv profil varför återfall inte torde ha varit avgörande för behandlingen. f r i g i vn i ng Den individualpreventiva ambitionen blir synbar vid frigivning mot slutet av den granskade perioden när absoluta strafftider byts mot flexiblare frigivningssystem.1030 År 1947 användes permissionsinstitutet som ett allmänhumanitärt verktyg för att skapa frigång från anstalt. Antalet frigivningar ökade också från fångvårdskolonierna. s ä r sk i l da omst änd i gh ete r ut i f r ån i nd i v i dual b e handl i ng s synp unk t Akterna saknar individuella behandlingsplaner och inte ens hälften av de 328 studerade registerkorten behandlade över huvud taget variabeln om individuell behandling.1031 Uppgifterna innehöll kommentarer av allmänmänsklig natur mer än det utgjorde ett professionellt verktyg för införan-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=