de l i i 303 anstaltspräst.1019 Nytt i studien var att prästerna gick in på läkarvetenskapens område, och lämnade utlåtanden exempelvis om den intagnes mentala tillstånd. I akt 747 anförde prästen att den intagne var “Självupptagen, känslomänniska, som antingen är ’djupt nere’ eller också motsatsen i sina känslor. Delad natur, där de båda jagen ej förstå varandra”. Denna diagnos var prästen, i förhållande till de övriga i fångvårdspersonalen, ensam om att ställa. Läkaren kommenterade kort att den intagne var “fullt arbetsför”. Detta gällde även i akt 780 där prästen utan stöd av läkaren konstaterade att det förelåg “bristande psykisk balans hos den intagne”. På avgångskortet redogjorde prästen under punkten vandel: Den information som gavs av assistenten följer även under den avslutande perioden i hög grad prästens och styresmannens sätt att utforma klientregistret.Yttrandena var allmänt hållna och kommentarerna syftade i regel på de intagnas uppträdande eller beskrev deras person medan resocialiseringsprocessen i arbete och fängelseskola lämnades därhän. Det förekom även kommentarer som:“ingen anmärkning angående uppförande” eller “här kritisk mot behandlingen”.1020 Det är problematiskt att utläsa huruvida citat av detta slag avser den intagnes arbete på anstalten eller om han anser sig illa behandlad, men mindre sannolikt är att det är den individualpreventiva behandlingstankens praktiska tillämpning som avses. Anstaltsläkaren framhöll i en akt att:“Den sociala prognosen syntes ej vara dålig. Troligen påverkbar genom behandling i lämplig miljö”, till vilket styresmannen fogade: “Svag energi och motvilja för arbete som kräver något. Syntes känna ånger och ha rätt inställning till brott och straff. Socialt anpassbar.”Däremot följdes inte yttrandena upp i punkten om individualbehandling.Vid en granskning av läkarens utlåtanden framkom att elva intagna, av periodens 112granskade registerkort, kommenterats för nedsatt psykisk hälsa. Detta exemplifieras i akt 517:“Psykopat. Bör efter återfall i brott undersökas rättspsykiatriskt”. I endast sju akter 1019 Fångvårdsstyrelsen, socialbyrån, centrala klientregistret, 787, 698, 645 från Örebro. Akt 633 från Malmö och akt 625 från Kalmar. 1020 Fångvårdsstyrelsen, socialbyrån, centrala klientregistret, 633 första citatet samt 713 andra citatet. “Han torde ej vara fullt psykiskt frisk. Han verkar underlig och grubblande, nervös och virrig. Ganska inbunden och tvär och släpper inte gärna någon in på livet.Han uppges ha en nästan sjuklig fantasi och visar stort intresse för dålig film och smutslitteratur och inte så nogräknad, då det gäller sällskap. Vid återfall i brott synes sinnesundersökning vara motiverad”.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=