de l i i 299 Studien visar genomgående att anstaltsläkaren i relativt hög omfattning lämnade information om den intagne under huvudgrupp III rörande sjukdomar och arbetsförhet, medan övrig personal i högre omfattning lämnade yttranden över hela fältet. Det fanns anteckningar, exempelvis i akt 148, beträffande så kallade sinnesjukdomsundersökningar utan att diagnosen följts upp eller registrerats av läkaren. Det är endast undantagsvis som anstaltens styresman inte lämnade utlåtande över fångarna. Beteenderubriceringar och egenskaper kartlades av styresman i hög utsträckning och de formulerades vanligen som en ström av intryck:“Svårtillgänglig, högfärdig, begåvad.”1015 I akt 174lämnades ett positivt utlåtande över en långtidsdömd Härlandafånge som:“Visade sig hövlig och artig, hade gott umgängessätt, god anpassningsförmåga, tacksam och erkännsam för visad välvilja.” Detta i motsatt till intagen i akt 175, som karakteriserades:“Bekväm, lat, tjurig, otillgänglig, ointresserad, motto:‘Det gör väl detsamma’.” Styresmannen lämnade i studien49markeringar i undergrupp 2, en grupp vars syfte var att ställa en prognos på den intagnes framtida möjligheter att leva laglydigt. Även1943representerades i hög utsträckning behandling i huvudgrupp I av prästens yttranden, och antalet noteringar i undergrupp8hade markant ökat jämfört med föregående period. Däremot märks en restriktivare hållning beträffande prästens kommentarer över de intagnas vandel i huvudgrupp II.Assistenten lämnade omkring hälften av akterna utan kommentar. Den tidigare påtagliga individualpreventiva anknytningen genom fängelseskolan blev mer diffus och assistentens utlåtanden inrättades i ledet och överensstämde med prästens och styresmannens utlåtanden över fångens beteende och egenskaper. Trots omfattningen av undergrupp8 innehöll den inga utlåtanden från läkare och även detta år gav läkarna i huvudsak yttranden i linje med sin profession. Styresmännens spridning av kommentarerna överensstämde väl med föregående period. Den konsumtion av yttranden som sker i studien, speciellt för undergrupp 8, belyses i akt 171. Straffarbetsfången karakteriserades där av styresmannen som en: “Godmodig, lättsinnig och cynisk, i viss mån lättjefull och loj, goddagspilt.” Citatets utformning är representativt för undergruppen genom den staplande beskrivningen av fångarna. 1015 Fångvårdsstyrelsen, socialbyrån, centrala klientregistret, 147. 8.5.5.2 Karakteriseringar ;“opålitlig och inställsam tattare”
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=