i nl e dn i ng 29 en.7 Den framskjutna position som gavs kriteriet människovärde anknöt även till utvecklingen i en krigshärjad omvärld. Reformen av fängelsestraffens verkställighet har också drivits fram av ekonomiska skäl. Bruket av cellsystemet visade sig kostsamt, och fängelsernas överbeläggning hade, när reformen antogs i december 1945, vuxit till ett svårbemästrat problem.8 Anstalternas cellsystem betraktades som föråldrat och en öppen fångvård framhölls som funktionell.Öppenhet eftersträvades även innanför murarna.Verkställighet i gemenskap ansågs bryta isoleringen och förbättra kontakten mellan de intagna och fångvårdspersonalen. Fängelsebyggnaderna bestod främst av äldre solida konstruktioner, byggda för att tillgodose ett helt annat verkställighetssystem. Kritikerna av det existerande systemet ville se något helt nytt: “De smärre förändringar som har skett har ej skapat ett nytt system. Denna fasta doktrinära skapelse blir föga berörd därav att t.ex. cellfönstrens utseende förändras eller landskapsbilder hänges på väggarna […].”9 Upprustning och nybyggnation av anstaltsväsendet blev åter nödvändigt hundra år efter cellfängelsernas tillkomst. Förvånansvärt lite forskning har ägnats svensk fångvård perioden1930– 1950. I framställningens centrum ställs tillkomsten avVL med klargörande av lagens idéhistoriska och kriminalpolitiska förutsättningar.Ambitionen är rent allmänt att bredda kunskapen om svensk fångvård under välfärdssamhällets uppbyggnadsfas och i mer speciell bemärkelse klargöra under vilka omständigheter reformen genomfördes.Till den kriminalpolitiska och lagstiftningshistoriska undersökningen av perioden fogas en empirisk studie av hur lagens ambitiösa intentioner faktiskt kom till uttryck i praktiken bakom anstaltsmurarna; alltså om lagstiftarens intention verkligen kunde omsättas i praktiken eller om idealet förblev ogenomförbart genom omständigheter som lagstiftaren inte räknat med.10 Tillvägagångssättet preciseras mer ingående i följande avsnitt. Vi kan redan på detta tidiga stadium av framställningen börja ställa ett antal grundläggande frågor omVL och börjar lämpligen med att fråga 7 SOU1944:50, s. 291. 8 SOS, Fångvårdsstyrelsens berättelse, 1945, s. 11.Totalt fanns 2.339 platser för vanligt fångförvar. 9 Kleen m.fl., 1944, s. 172. 10 Direktiven innefattade anstaltsväsendet, det vill säga den materiella miljön. 1. 2 någ ra v i k t i ga f r ågor i an s lutn i ng t i l l lag e n om ve r k st ä l l i gh et av f r i h et s st ra f f
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=