f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 280 Avslutningsvis undersöktes variabeln arbete,motiverat av betydelsen som detta kriterium tillskrivs i lagen som länken till samhället. Det är således intressant att granska i vilken omfattning sysselsättning kunde erbjudas och vilka arbeten som utfördes. För att göra de olika arbetskategorierna överskådliga sammanställdes nio kategorier utifrån en genomgång av de sysslor som fanns uppförda på registerkorten. Det kan åskådliggöras genom arbetskategori fyra som omfattar skrädderi, sömnad, skomakeri, sadelmakeri, strumpstickning, säcksömnad och mattillverkning. För att tränga in i vad som efter den systematiska genomgången visade sig utgöra de två avgörande huvudkategorierna, individualbehandling och fångvårdspersonalens yttrande över de frihetsberövade, skedde ytterligare en genomgång av anteckningarna. Syftet var att utröna övergripande begrepp som karakteriserade utlåtandena i akterna. Grupperingen efter nyckelbegrepp fick styra tillvägagångssättet för att återigen granska huvudkategorierna D och E. För att åskådliggöra systematiseringen skapades en modell där noteringar utifrån individualbehandlingssynpunkt upptogs. Modellen är konstruerad med hjälp av huvudgrupperna I-V med sammanlagt 10undergrupper. De 10undergruppernas uppbyggnad presenteras nedan med klargörande exempel, och de kursiverade uppgifterna belyser akternas anteckningar. HuvudgruppV representerar de registerkort som saknade uttalanden, eftersom det är avgörande att även registrera dessa för en korrekt bild av situationen i fängelserna. Fångvårdspersonalen gav i vissa fall flera kommentarer (variabler) om varje individ.Varje separat notering har utgjort en markering vid grupperingen av de olika variablerna. Det förekom i vissa akter att det fanns två eller flera nedslag i samma undergrupp. Flera kommentarer efter varandra gavs främst i undergrupp8 för att beskriva den intagnes karaktär. Det var inte ovanligt att dessa uppgifter angav divergerande information om fångarna. Dessa beskrivningar har enbart genererat ett nedslag i undergruppen, om de föll under samma kategori. Detta har motiverats av att undersökningens huvudsyfte var att granska hur fångvårdspersonalen tolkat behandlingstanken, medan de till stor delar pejorativa nedslagen inte var avgörande i sig. 8.4.3.2 Redogörelse av ytterligare gruppering av huvudkategori D och E
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=