de l i i 279 ligtvis kunde ha varit indragen i ett flertal konflikter. Kategorin har belysts genom att de fall som i realiteten förekom ingående har redovisats nedan. I sammanhanget bör dock poängteras att det sannolikt finns ett mörkertal i denna kategori. Samtidigt torde det ha funnits ett intresse från fångvårdens sida att påvisa hur väl medel för disciplinering behövdes för att hålla de intagna under uppsikt, det vill säga behovet av ekonomiska resurser borde kompensera ett alltför omfattande mörkertal. Behandlingsideologin byggde på att själva fängelset skulle förändras som institution, särskilt vad avsåg mindre slutenhet och färre intagna på varje anstalt.Välfärdssamhället skulle avspeglas i anstaltssystemets uppbyggnad och vikten av att de intagna skulle ha det materiellt skäligt fastslogs i förarbetena.983 Cellsystemet var fortfarande vanligare än vistelser i gemensamhet i seklets början, men började luckras upp under denna period. Fängelserna hade dock konstruerats med tanke på cellsystemet och var mycket tidstypiskt byggda. Fångkolonierna blev en nyhet, från ett experimentellt stadium på 1920-talet som befästes genom fångvårdsreformen 1945. År 1954skedde en mer omfattande administrativ förändring genom att fångvården indelades i räjonger, vilket innefattade ett flertal skilda anstaltsmodeller.984 För att åskådliggöra vilka praktiska möjligheter de centrala och lokala myndigheterna hade att fullfölja reformarbetet är anstaltens förutsättningar av intresse. Det slumpmässiga registerurvalet i denna undersökning innebar dock att speciella anstalter eller speciella inriktningar på anstalter inte har lyfts fram till granskning. Avsikten är att klargöra i vilken omfattning vikt verkligen fästes vid de intagnas anstaltsplacering. Differentiering och betydelsen av anstalternas olika klassificeringar borde vara synliggjort i klientregistret.Anstaltsförflyttningar redovisas ingående och förflyttningarna i sig skapar inga dokumentationsproblem eftersom akterna följde individen. Personer med längre strafftid kom ofta i kontakt med flera anstalter, eftersom de inledde verkställigheten på en sluten avdelning för att sedan föras över till en öppnare form mot slutet av perioden. Karakteristiska förflyttningsmönster kan därför förväntat urskiljas, speciellt vid slutet av anstaltstiden när de intagna skulle slussas ut mot öppnare former, exempelvis till kollektivjordbruk. 983 Jfr 6.3.4. 984 SOU1952:21, s. 20. Anstaltsväsende
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=