de l i i 277 uppgifter i punkten “särskilda omständigheter ur individualbehandlingssynpunkt”. Behandlingstankens materialiserande utifrån lagens intentioner torde visas av den dokumentation om behandling som skett här. Individuell behandling indikerar att det finns lika många metoder att nå resocialisering som det finns intagna på anstalterna. Det empiriska underlaget ger insikt i och konkretiserar innebörden av vad som faktiskt genomfördes i fängelserna för att följa lagen. I lagmotiven angavs olika behandlingsinstrument för rehabilitering och dessa kunde röra såväl mentala angelägenheter som fysiska omständigheter. I denna kategori upptas även individualpreventiv verksamhet i form av paragraf 43-undersökningar.978 Därtill kom yttre förutsättningar som påverkat fångarnas situation, omständigheter som upptas i huvudkategorin G. Studien bör sannolikt visa hur fångvårdsstyrelsen och personalen planerade och genomförde behandling för olika kategorier av intagna och var tonvikten i realiteten lades i behandlingsarbetet. Lagstiftarna underströk vikten av att personalen differentierade de intagna utifrån individuella förutsättningar, i synnerhet beträffande arbetsuppgifter, och om anstaltsplaceringen skedde med hänsyn till fångens behov. Differentieringen är således en central variabel i undersökningen. Dagliga rutiner, sysselsättning, kontakter är andra lagstadgade variabler som påvisar hur preventionsteorin realiserades i anstalterna. Det bör i detta sammanhang understrykas att det är KvaL:s intentioner under själva frihetsberövandet och inte eftervården som undersöks.979 Betydelsen av rasbiologiska överväganden i registermaterialet framkom redan på ett tidigt stadium. När arbetsmaterialet började ta form visade det sig att detta perspektiv var relevant även om det inte initialt blivit föremål för datainsamling. Det blev således aktuellt att granska hur rasbiologiska överväganden uttrycktes i den enskilde fångens behandlingsprogram.Rasbiologiska överväganden inordnades i en egen undergrupp, men även inflytande från sjukvård och andra behandlingsorienterade institutioner studeras i detta sammanhang. Det var ett flertal olika yrkesgrupper på anstalterna som skrev yttranden över de intagna. Dessa yrkesgrupper ändrades även under den granskade perioden. Målsättningen i huvudkategori E var primärt att bestämma 978 Jfr ex 6.6.1 om obligatoriska undersökningsförfaranden av intagna. 979 Se exempelvis 40 § i 1945 års verkställighetslag. Det åligger styresmannen att förbereda intagens frigivning. Fångvårdspersonalens yttrande över de frihetsberövade
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=