f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 264 fattade klientregistret personer som dömts till fängelse, straffarbete, ungdomsfängelse, förvaring och internering.Vidare angavs domslut, liksom eventuellt tidigare straff samt var det hade avtjänats. Intagningskortets baksida innehöll information om skolunderbyggnad, yrkesutövning, grad av yrkeskunskap och tidigare anställning. Där gavs även upplysningar om eventuella fängelsedomar eller andra institutionsvistelser och arbetsuppgifter. “Vederbörandes önskemål” avsåg de hänsynstaganden som anstalten kunde göra för den intagne, exempelvis anstaltsplacering. Motsvarande möjlighet att påverka verkställigheten fanns under punkten styresmannens förslag. “Särskilda omständigheter ur individualbehandlingssynpunkt” antecknades längst ned på sidan. Avgångskortets framsida motsvarade intagningskortets personalia och uppgifter om straff och domslut i de tidiga upplagorna av registerkorten. På avgångskortets baksida redogjordes för avbrott i verkställigheten och anledningen därtill.Var den intagne hemfallen åt alkoholmissbruk angavs det, liksom om den intagne varit drucken, alkoholpåverkad eller nykter vid brottets begående. Det fanns vid frigivning år 1938 sex kriterier för avgång: straffet var utståndet, villkorlig frigivning, benådad, avliden, slutligt utskriven eller utskriven på prov. Förekom det någon annan anledning till avgång från anstalten skulle den antecknas.Vid slutet av den undersökta perioden måste personalen redogöra för a) brott och omständigheter samt b) vandel. Det sistnämnda omfattades av allmän personhistorik såsom bakgrund, skola, tidigare arbeten, kriminalitet och eventuella egna barn. Dessutom tillkom uppgifter om den intagne fått föreskrifter i någon form. Anteckningarna fördes härigenom främst vid straffets början och slut, och således inte under tiden som själva behandlingsverksamheten borde ha pågått när den intagne avtjänade påföljden. Det var i synnerhet avgångskorten som senare utvecklades med avsikt att bli mer informativa. Dokumentationen blev mer omfattande och påföljdens avtjänande följdes upp mer frekvent efter 1947. Klientregistret kompletterades genom mappakter under perioden1949till 1954.939 Mappakterna, eller A-akterna, var bilagor som i vissa fall medföljde registerkorten.Dessa akter innehöll exempelvis protokoll och tidigare domar men även förflyttningsbesked, personundersökning, permissionsansökningar, tidigare intagnings939 Fångvårdsstyrelsen, socialbyrån, centrala klientregistret, 4 F:6. Intagnings- och avgångskort 1938-1960. Exempelvis 1949–1954, volym F:240-357.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=