f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 260 den allmänna välfärdsstegringen. När det svenska samhällets fick höjd materiell välfärd, ökade kraven på landets fångvårdsanstalter samtidigt som effekterna av fångvårdsreformen dämpades.934 Hade då Sverige verkligen fått ett folkhemsfängelse i och med behandlingsmodellens implementering och välfärdsökningen i landet? Förutsättningarna för att inlemma den individualpreventiva behandlingen byggde på att en acceptabel materiell standardförbättring kunnat ske i fängelserna. Sveriges ökande materiella välfärd etablerades successivt och återspeglades efter 1945 års reform i högre omfattning på Sveriges fångvårdsanstalter, men i studien konstateras att fångvården mötte åtskilliga problem under 1940-talet. Det framgår att fångvården genomgick reella förbättringar materiellt sätt, men mot bakgrund av de svårigheter som förelåg efter reformen är det svårt att fastslå att en acceptabel basstandard verkligen uppnåtts i fängelserna. Det var i detta skede ännu inget fängelsesystem som var passande för en välfärdsstat. Fångvårdsreformen antogs av riksdagen vintern 1945 utan större meningsmotsättningar. I målparagrafen lyftes arbete fram som det viktigaste medlet för resocialisering. Det överensstämde med SLB:s strävanden, att det övergripande resocialiserande målet var behandling genom arbete eller annan relevant sysselsättning.Vad behandlingen sedan reellt skulle ha för innehåll intresserade däremot lagstiftarna mindre; den saken fördes över till de enskilda anstaltsledningarna att bestämma inom regelverkets ram. Fångvårdsstyrelsens årsberättelser innehåller åren1930-1945 huvudsakligen statistiskt material, vilket indikerar att handfast behandlingsplanering var av mindre betydelse vid straffverkställighet. Kriminalpolitiskt aktualiserade frågan om arbetslinjen som behandlingens viktigaste uttrycksform omgående en följdfråga, nämligen betydelsen av fångvårdens användning av industriproduktion för att skapa de rätta arbetena. Detta befäste i sin tur två linjer med konkurrerande inslag:Var rationell industriverksamhet verkligen förenlig med individuell behandling? Industriarbetet och effektivitet inom fångvården framhävdes tydligt från fångvårdsorganisationen.935 Ett ökande antal intagna kom från urbana områden, vilket gjorde det minst sagt motsägelsefullt att utbilda dem i traditionella fångyrken och jordbruksskötsel. De provisoriska anstalterna medförde ytterligare svårigheter att uppfylla högre behand934 Jfr den engelske kriminologen Howards analys av fångarnas situation på 1700-talet. 935 T. Eriksson, 1966, s. 78. Samtidigt som anstaltsväsendets begränsningar blev bekräftade T. Eriksson, 1967, s. 294.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=