f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 26 År 1934 utkom en av svensk välfärdspolitiks mest kända debattskrifter: Alva och Gunnar Myrdals “Kris i befolkningsfrågan”. Som knappast något annat välfärdspolitiskt inlägg från denna period symboliserade makarna Myrdals bok den nya välfärdsideologi som syftade till att en gång för alla avskaffa klassklyftor och social misär. Makarna Myrdal framstod som idealtyper för den nya sociala ingenjörskonsten. Ett nytt samhälle skulle formas efter vetenskapliga ideal och metoder, inte som tidigare efter politiska värderingar, som de menade vilade på fördomar och misstag om sociala fakta. Det är slående hur den Myrdalska hållningen uttryckte vad som numera brukar förknippas med begreppet “modernitet”: sekularisering, rationalitet, värdenihilism och framför allt stark tilltro till samhälls- och naturvetenskapernas förmåga att tillhandahålla de analysinstrument som antogs kunna göra det nya samhällsbygget möjligt. Det visade sig dock finnas en betydande risk med tilltron till vetenskapens sanningsproklamationer och därmed i förlängningen även till den sociala ingenjörskonsten. Det är ett faktum att även välgrundad vetenskap kan komma till tvivelaktiga resultat.Uttryck för detta var de rasbiologiska föreställningar som hade ett starkt grepp om1930-talets politiska och vetenskapliga eliter även i demokratier som Sverige. Ett av huvudproblemen i denna åskådning var att den svenska befolkningen innehöll individer, vilka från rasbiologisk synpunkt inte motsvarade de höga kvalitetskrav som den nya tidens samhälle ställde på fullgoda medborgare. Makarna Myrdal tog, som så många i sin samtid, rasbiologins resultat för givna och var därför anhängare av den steriliseringslag som antagits av 1934 års riksdag. Lagen gav möjlighet att hindra individer att fortplanta sig, som antingen var bärare av allvarliga sjukdomsanlag, främst av psykiskt slag, eller var höggradigt asociala och inte kunde ta hand om sin avkomma.1 Det rättspolitiska dilemmat gällde inte om det var fel att 1. 1 var f ör e n unde r s ökn i ng om b e handl i ng stanke n i s ve n sk f ångvå rd ? 1 Se Runcis, 1998 och SOU1999:2, s. 61-69. 1.1.1 Ett folkhemsfängelse skulle skapas i den gryende välfärdsstaten
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=