f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 258 klientundersökningar var baserat på vårdens erfarenhet när det gällde att fastställa behov av behandling på fängelserna. Fångvårdspersonalen använde den inarbetade terminologin från vården för att beskriva fångarnas psykiska egenskaper och sociala situation. Undersökningen av fångarna skulle inledningsvis utföras av psykiatriker på nio anstalter, men praktiska omständigheter och kostsamma processer medförde att förfarandet decentraliserades till de lokala fångvårdsanstalterna redan före 1949.930 Uttryck för den nya moderna fångvården ges i utdrag från styresmännens årsberättelser för straffängelset i Gävle från år 1947. Samtidigt illustrerar årsberättelsen vad inordnandet i fångkategorier fick för faktiska konsekvenser för de intagna i fängelserna. Styresmannen redogjorde under rubriken “Om tattare” att det fanns 14 manliga och två kvinnliga tattare intagna på anstalten, och använde dessa fångar i debatten mot en öppen fångvård. De individualpreventiva reformåtgärderna vidareutvecklades vid sidan av reformeringen av VL, vilket de 1949införda bestämmelserna om särskild och regelbunden permission åskådliggör. Permission hade utformats som ett återkommande inslag i verksamheten utifrån två förutsättningar. Permission skulle medges den intagne dels med vissa återkommande intervaller som ett led i behandlingen, dels vid speciella situationer, exempelvis vid nära anhörigs sjukdom. Redan 1951 års fångvårdsutredning pekade på stora brister i behandlingsrutinerna, bland annat för långa handläggningstider och att underkare Torsten Sondén. Psykiatrin i brottsbekämpandets tjänst, 1950, nr. 3, årg. 5, överläkare Torsten Sondén. 930 Göransson, 1955, s. 368 f. 931 RA, Styresmännens årsberättelser, E III C:10, 1947. “Som jag tidigare framhållit, äro svårigheterna stora för den fåtaliga bevakningen att kunna överblicka klientelet, då detta i avsaknad av avdeln.[ing] kan röra sig fritt i hela anst.[alten]. Då framställda förslag om inrättande av dylika ej hava beaktats, ämnar jag inkomma med förnyad framställning i saken liksom ngn [någon] utökning av bevakningspersonalen, enär tjänsten känns ännu mera påfrestande att ha de intagna inpå sig jämt.Verkningarna härav hava utlöst sig i en viss depression med ty åtföljande läkarbesök för erhållande av stimulerande medel. […] Den oinskränkta gemensamheten kan för övrigt icke vara till nytta för ryggradslösa individer.931 7.3.2.2 Utförligare behandlingsplaner för att motverka brister
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=