de l i i 249 fastslog att fångar under 21 år intogs på Gävleanstalten, medan politiska fångar placerades på kronohäktet i Falun eller straffängelset iVänersborg. Lindberg framhöll dock i skrivelsen att mycket var oreglerat på området, då ofta enbart hänsyn till fångklass togs vid placering av straffångar. Anstaltsväsendets utformning spelade naturligtvis en avgörande roll för behandlingsidéns implementering. En framträdande aktör på detta område var Gunnar Thurén, som i en promemoria från den 22 april 1943, “Angående anstaltsorganisationen”, beskrev situationen på flera av landets anstalter.889 Promemorian var kontroversiell i så måtto att den förordade en sammanslagning av klientel från nära samverkande vårdområden, som uppfostrings- och alkoholist anstalter, under en enhetlig organisation.890 Fängelsernas möjligheter att genomföra behandling var beroende av graden av öppenhet men även av vilket klientel som efter differentieringen blev placerat på anstalten.891Thurén menade att svårigheten att implementera behandlingstanken i realiteten var avhängig anstalternas storlek och förespråkade därför anstalter för 35 till 40 personer som från vårdsynpunkt mest lämpliga. Han tangerade även ett annat omstritt område, nämligen att individuell behandling och utbildning missgynnades om för stor vikt lades på arbetsdrift och yrkesundervisning; stora maskinellt välutrustade fängelser hade härigenom förlorat sin betydelse. I sammanhanget anförde han beträffande den individuella behandlingstanken att: Trots att rättsreglerna för straffverkställighet i ringa utsträckning rörde behandlingstankens reella innebörd skedde parallellt en behandlingsorienterad inriktning i närliggande lagstiftning. År 1938 startade även flera försök med individorienterad verksamhet. Dagens Nyheter uppmärksammade bland annat försöksverksamheten med en aktiv anstaltsnämnd på Långholmen i en artikel med rubriken “Anstaltsnämnder vid större straffanstalter hjälpa fångar”.893 Personer i ledande kriminalpolitisk po889 RA, SLB33:6. PMav Gunnar Thurén 1943-04-22. 890 Jfr brev från Gunnar Thurén till Schlyter 1942-06-27, där Thurén pekar på fördelarna med att studera sinnessjukhusens vårdformer vid utformning av behandling i fångvården. 891 Thurén pekade även på vikten av disciplin och tukt, liksom säkerhetsaspekter. 892 RA, SLB33:6. PM1943-04-22. 893 Dagens Nyheter, 1938-04-29. “Kravet på uniformitet i behandlingen modifieras i och med de straffrättsliga reaktionsformernas fortgående nyansering och låter sig svårligen sammanjämkas med önskemålet, att varje intagen beredes individuell vård.”892
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=