f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 242 behandlingsidén. En godtagbar basstandard får anses avhängig av att acceptabla förhållanden från materiell synpunkt uppnåtts på fängelserna, så att de intagna får grundläggande behov tillgodosedda beträffande personliga angelägenheter som kosthållning och sjukvård, liksom en fun gerande yttre anstaltsmiljö med lämpliga lokaler och kunnig fångvårdspersonal. Avsikten här är att klargöra reformklimatet i Sverige. Lagstiftarnas reella utgångspunkt och kännedom om anstaltsmiljön inhämtas från omfattande, osorterat arkivmaterial som ger kunskap om vad SLBhade på sitt arbetsbord. Problematiseringen är ett försök att belysa om och i så fall hur folkhemsanstalen förverkligades under perioden i och med fångvårdsreformens implementering. Det är omvittnat att intagna gavs reellt utökade förmåner från1930-talet fram till 1945genom ytterligare möjlighet till studier, gymnastik och litteratur, liksom tillfälle att lyssna på radio och vid speciella tillfällen bevista filmvisning eller konsert.868 Samtidigt som flera materiella förbättringar faktiskt kom de intagna till del, menade skeptikerna att folkhemsbygget gjort halt vid fängelsemurarna. De hävdade att den ekonomiska välfärdsstegringen som Sverige upplevde endast blev märkbar i mindre utsträckning i fängelserna. Det fanns även kritiker inom fängelseväsendet i denna fråga och till dem hörde överdirektören Hardy Göransson, som menade att konsekvensen blev ökade skillnader mellan livet innanför och utanför fängelserna.869 I samma anda bemötte Stephan Hurwitz invändningar om att fångar inte skulle ha det bättre än den övriga befolkningen. Han menade att allmänheten hade fått flerfaldigt bättre levnadsvillkor,medan villkoren i fängelserna hade stagnerat.870 I kommande fyra underavsnitt redovisas villkoren för svensk fångvård under perioden för att möjliggöra en djupare analys av den svenska fång868 Jfr exempelvis Rudstedt, 1972, s. 208. Rudstedt påtalade att förhållandena materiellt förbättrades avsevärt för de intagna på Långholmen från 1930-talet fram till reformen, det vill säga under den tid han själv var verksam. Speciellt framhöll han att studier, tidningsläsning, radiolyssnande och gymnastik blev mer regelbundna inslag 869 SOU1944:50, s. 303. Jfr hänvisningen SOU1971:74. 870 RA, SLB33:3. Nye Paroler for Frihedsstraffen. Politiken, 1945-11-20. 7.2 f äng e l s e och st ra f far b ete unde r re f ormå re n 7.2.1 Reformklimatet åren 1940-1945
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=