de l i i 239 visar inte minst de protokoll som bevarats från interna sammanträden. Lagutkastet av den 15 november 1943 blev föremål för en underhandsremiss för att söka fastställa inställningen till reformen inom fångvårdskåren. Reaktionerna till remissen var blandade om än något förväntade utifrån de tillfrågades ställning och position inom fångvården.862 Den initialt kritiska inställningen från fångvårdens led i remissförfarandet hade vid riksdagen1945övergått till en mer enad front, en enad front inte bara bland praktikerna utan även från riksdagsledamöternas sida. Att utländska rättstraditioner influerade lagstiftningsarbetet är inte överraskande. Det skedde inte minst genom kontakter som togs i olika straffrättspolitiska forum, liksom vid strafflagberedningens informationsresor och kriminalpolitiska sammankomster. I Norden utformades vidare regelsystem för samarbete mellan länderna i frågor knutna till straffverkställigheten.863 Ett samarbete som eventuellt varit intensivare om inte arkivmaterialet i så hög grad präglats av grannländernas svåra situation under andra världskriget. Individualiseringen av behandlingen i fängelserna är präglad av kriminalbiologiska tankegångar.Tidsandan återspeglas i de förslag som beredningen utarbetade fram till 1942rörande homosexuella, kastrering, strafflagens tillräknelighetsbestämmelser och sinnesundersökning. Detta skedde på vissa håll i så hög utsträckning att kritik fördes fram mot tendenser att fängelsedömda gavs en sjukdomsdiagnos. SLB markerade med fasthet skiljelinjer mellan sjuk- och fångvård. I målparagrafen fastslog man tydligt att “arbete” var den främsta behandlingsmetoden, men kritiken följde dock beredningen. I Strafflagberedningen antog man inte någon enhetlig kriminalvetenskaplig linje.Att dra paralleller till internationella kriminalbiologiska rörelser torde leda för långt, men studien visar att de ledande aktörerna var väl initierade på området.864 Det fanns även koppling mellan beredningen och Statens rasbiologiska institut.Andra världskriget blev en skiljelinje i dessa frågor och i slutarbetet med1945 års reform är mycket litet av denna vetenskap synligt. Sjukvårdens klassificeringsverktyg tillämpade man dock fortsättningsvis på fångvårdens klientel. Närheten till sjukvården synliggjordes vidare i modeller som hämtades vid utformningen 862 Flera fångvårdsdirektörer, som Axi och Grubb, uttryckte en skepsis mot reformen. 863 Exempelvis lag, 2 december 1932, om erkännande och verkställighet av dom, som meddelats i Danmark, Finland, Island eller Norge. 864 Runcis, 1998, menar att steriliseringsfrågan i landet i huvudsak var skild från tyska tvångssteriliseringar.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=