f äng e l s et s om vä l f ä rd s bygg e 224 Restriktionerna för straffångar jämfört med fängelsefångar blev obetydliga efter lagändringen år 1943. SLB var av den principiella ståndpunkten att ett enhetligt frihetsstraff skulle tillämpas. Detta grundade sig inte minst på vetskapen att straffarbetsfångar blev hårdare socialt stigmatiserade efter frigivningen. Den föreslagna sammanslagningen av straffreaktionerna till enbart fängelse sköts dock på framtiden, främst beroende på att VL:s ikraftträdande ansågs mer angeläget.810 Den rigorösa detaljregleringen hade varit ett självklart inslag i straffverkställighet, liksom minutiöst utformade regler om disciplinstraff. De disciplinära problemen berodde, enligt beredningen, på att fångarna var understimulerade och isolerade från omvärlden. I och med reformens humanitära strävan förutsattes ett minskat behov av disciplinering.811 Införandet av öppnare behandlingsformer ansågs minska isoleringen från yttervärlden och öka tillgången till aktiviteter i fängelserna.812 De disciplinära bestämmelserna infördes i ett eget kapitel i slutbetänkandet. Kapitlet torde markera den fortsatta betydelsen av att åtgärder mot intagna skulle tillåtas för att upprätthålla ordning i anstalterna. Kategorin arbete lyftes fram som det främsta medlet för att tillrättaföra kriminella i fängelset.Däremot ansåg beredningen det otidsenligt att motivera straffarbete utifrån affliktiv synpunkt.813 Arbetsplikten bestod för straffarbets- och fängelsefångar, emellertid motiverades skyldigheten att arbeta utifrån skilda grunder beträffande såväl de skilda straffarterna som för långtids- och korttidsdömda.814 Det var problematiskt att finna lämplig sysselsättning för de intagna, i synnerhet de korttidsdömda. Möjligheterna underlättades dock av om verkställigheten skedde under öppna former.815 De arbeten som före810 Enhetligt straff. SOU1944:50. 811 Förslag jämte 1 kap. 2 § 3 st. Isolering och andra disciplinära åtgärder som tidigare hade använts jämfördes i förslaget med “pinomedel”. Jämförelsen omfattade även “pina som en konsekvens av frihetsberövandet” genom exempelvis men från isolering vid cellstraff. 812 SOU1944:50, s. 213. 813 SOU1944:50, s. 152. 26 §. 814 Det framlades även förslag på en ny typ av “arbetsfängelse” med visst mått av tidsobestämdhet, eftersom avsikten med tidsobestämda straff var att klienten skulle hinna resocialiseras före frigivandet. Detta hade tillämpats en tid på förvarings- och interneringsklientelet samt vid ungdomsfängelser och tvångsuppfostran. 815 Detta berodde delvis på överbeläggningen eftersom de arbetsceller som tidigare 6.5.1.3 Arbete och fritid
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=